Finspångs hagmarker snart helt borta

Sverige håller på att växa igen och arter försvinner, inte minst i Finspångs kommun. På 100 år har de öppna hagmarkerna krympt med 96 procent.

Bete. Än finns det betande kor och öppna hagmarker, men de minskar i snabb takt. Bilden från Sila gård.

Bete. Än finns det betande kor och öppna hagmarker, men de minskar i snabb takt. Bilden från Sila gård.

Foto:

Finspång2016-07-19 07:00

Det här framgår av en undersökning som Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet gjort. Hon har kommit fram till resultatet genom att studera Lantmäteriets historiska kartor. Undersökningen gäller Sörmland mellan åren 1901 och 2013.

– Men genom att vi studerat ett så stort område, 1 642 kvadratkilometer, kan man lätt föra över siffrorna till andra platser i landet, säger hon.

Östergötland och Finspång är inget undantag. När torp och gårdar försvunnit och människor och djur slutat röra sig i området har skogen snabbt tagit över. En följd blir också att var femte blomväxt av Sveriges 2 200 arter anses vara hotade.

Ett typiskt sådant område är, torpet Kolstugan i Hävla, där nu bara några husgrunder återstår. En karta från 1870-talet visar hur torpet vid sjön Regnarens ostligaste strand var omgivet av åkermark och hagar. Nu reser sig granarna över det gamla torpet från 1700-talet. För några år sedan besökte tidningen platsen med son och dotter till den siste brukaren på 1930-talet.

– Det var så otroligt vacker. Då fanns det sex tunnland åkermark runt torpet. Vi hade tre kor och en häst, några höns och en gris. Det fanns en lagård och bakom den en loge, berättade Karl-Gustav Karlsson då.

Från 1700-talets slut och fram till 1930-talet bodde här torparfamilj efter torparfamilj. I mer än 100 år inom samma släkt. Nu hittar få dit, gömt som det ligger mitt ute i skogen.

Nu måste man vada genom högt gräs för att ta sig fram till platsen där det förut var bebott. Sjön syns igen efter att Häfla Skogar AB för några år sedan röjde upp runt flera torp och satte upp skyltar som berättar deras historia.

Finns det något hopp att det vänder?

– Miljömålen finns, men mitt svar måste bli nej. Marker som överges växer igen, säger Sara Cousins.

– Så länge vi inte satsar på bönder och jordbruk så kommer marker att försvinna. Det är de kommersiella krafterna som styr. Landsbygdsministern vill ha en levande landsbygd, men andra intressen är ofta starkare.

– Vissa ängar och hagar kommer man nog även i framtiden att sköta med extrapengar, tror Sara Cousins.

Som till exempel Holmsjöhultsängen utanför Igelfors som sköts av Naturskyddsföreningen i Finspång. Ett annat färskt exempel är Svalgölenbranten utanför Ulrika, där länsstyrelsen fällt tusentals träd kring Källstugan för att återställa odlingslandskapet från 1800-talet. Men de 96 procenten kommer att växa ytterligare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om