När rapporten "Öppna jämförelser" nyligen släpptes fån Sveriges kommuner och regioner om gymnasieskolans resultat, visar Finspångs kommunala gymnasieskola, Bergska, positiva siffror.
Trenden inom landet är en generell höjning av resultaten, och Finspång gymnasieresultat för 2020 ligger fortfarande över riksgenomsnittet.
– Nu har vi inte gjort någon djupare analys färdig ännu. Men vi ser att vi fortsätter öka i betygspoängen. Tredje året i rad. Det är fantastiskt att vi har den utvecklingen, säger utbildningsrådet Frida Granath (S).
Den genomsnittliga betygspoängen 2020 var 14,7 (13,3 för män och 16 för kvinnor), vilket placerar Finspång bland landets 25 procent av kommuner med högsta resultat. Rikssnittet ligger på 14,4.
Bergska skolan har även en hög lärartäthet, högre andel lärare med lärarlegitimation än rikssnittet. Även fler elever än rikssnittet fullföljer sin gymnasieutbildning på skolan. Siffror som Bergska skolan använt i sin marknadsföring inför höstens skolval.
– Vi har i stort sett bara behöriga lärare på gymnasiet, vilket kan vara en anledning till resultatet. Det är svårt att få tag i lärare idag, då det är ett bristyrke. Bergska ligger bra till där vilket är mycket viktigt, säger verksamhetschef för högstadiet och gymnasiet, Cathrine Jerrhage.
För kommande års maknadsföring kommer resultatet från rapporten vara en del av grunden.
– Vi kommer skicka ut enkäter till alla på skolorna som vi tillsammans med resultaten har som underlag. Jag tycker att det är positivt att vi har en trend som utvecklats åt rätt håll.
Hur firar man den trenden?
– Det kan man nog aldrig göra när det gäller skolarbete, för då händer något annat. Vi jobbar på helt enkelt, säger Cathrine Jerrhage.
Det finns mindre bra siffror också att jobba med enligt rapporten. Bara 59,4 procent tar examen inom fyra år. Rikssnittet är 69,9 procent. I de siffrorna ingår gymnasieförberedande- och introduktionsprogrammen.
– Introduktionsprogram (IM) ska man helst gå kort tid. Tendensen är att man går längre idag. Fler elever som startar på IM vill ha en yrkesutbildning. För de elever som inte vill läsa på högskolan är det viktigast att man får ett jobb man trivs med och att de lyckas. Så tänker jag, säger Jerrhage.
Elever från Finspångs kommun etablerar sig något lägre och senare än riksgenomsnittet på arbetsmarknaden. Men det är en eftersläpning på två år. Den positiva trenden har inte slagit igenom där.
– Det finns en del som vill göra annat efter skolan. Det viktiga är att de kommer i jobb någon gång, två år kan vara ganska kort tid om man väljer att resa, säger Cathrine Jerrhage om statistiken som hon tror kommer förändras efter covid-19.
Idag är högstadiet den svagaste länken i den kommunala skolkedjan, prestationsmässigt. Något Finspångs kommun jobbar med, bland annat genom projektet "Samverkan för bästa skola". Ett projekt som genomförs med hjälp av Skolverket och Karlstad universitet.
– Vi jobbar stenhårt med kvalitetsarbetet på högstadiet. För två veckor sedan hade vi Sveriges främsta betygs- och bedömningsforskare med oss, Anna Karlefjärd. Vi hade tillgång till henne med alla pedagoger en heldag. Alla 185 pedagoger var otroligt inspirerande. Vi hoppas sådana saker kommer ge ännu bättre genomslag i framtiden. Det tar tid att ändra strukturer, men det är ändå positivt, säger Cathrine Jerrhage.