– Finspång är dåligt representerat, det finns inte så många botanister där.
Det säger Kjell Antonsson, ordförande i Föreningen Östergötlands flora som ansvarar för arbetet.
Men tidningen träffade av en tillfällighet på ett undantag, ett gäng studenter från Stockholms universitet som under tre dagar skulle dammsuga ett område öster om Regna kyrkby. Det var åtta blivande biologer och forskare som med Per Ola Karis i spetsen skulle gå genom ett 2,5x5 kilometer stort område. Det var fjärde året som Per Ola Karis kommer med studerande till Regna.
– Jag har ett sommarställe i närheten och känner till den här trakten lite extra, säger docenten och universitetslektorn vid institutionen för ekologi, miljö och botanik.
Han är nöjd med resultatet, men har inte hunnit analysera det helt när tidningen ringer efter inventeringen.
När vi berättar om ett av gruppens fynd, blodklöver, blir Kjell Antonsson tyst ett tag. Arten är så ovanlig att den inte ens finns med på den lista alla får med sig som ska leta växter.
– Det var ett riktigt roligt fynd, säger och och berömmer också fyndet av den lilla orkidén knärot.
Inventeringen startade 2011 och skulle ha varit klar 2020, men har förlängts med ett par år och frågan är om ens det räcker. Länet är indelade i 600 rutor om fem gånger fem kilometer. Inom en sådan ruta ska man normalt hitta mellan 600 och 700 arter. Vi pratar då om örter, buskar och träd. Alla fynd rapporteras till Artportalen.
Finspång, som har fler rutor än genomsnittet, ligger långt efter.
– Några botanister har avlidit och inga nya har utbildats, säger Kjell Antonsson.
– Vi är ett gäng som varje söndag går genom några rutor, men vi hinner inte med fler än 200 till 300 arter. Den 31 juli kommer vi till Finspång, men kommer inte att kunna täcka hela området.
Finspång behöver flera intresserade botanister som är beredda att slutspurta med kommunens alla rutor.
Redan vid sekelskiftet 1800/1900 gjorde NC Kindberg en inventering. Ytterligare en gjordes på 1950-talet på Erik Genbergs initiativ. Den mynnade ut i boken Östergötlands flora och uppdaterades på 1990-talet av Folke Lind.
– Men det här kommer att bli den mest noggranna inventering som gjorts, säger Kjell Antonsson, trots de brister han påtalat.
Östergötland är ett rikt län vad gäller växter eftersom det finns så många naturtyper, allt från hagmarker till sjöar, myrar och djupa skogar.
Man förstår också lite av svårigheten när Kjell Antonsson berättar att det finns tusen olka arter av maskrosor.