Färska siffror från kommunens egna internkontrollplan visar att antalet placerade individer har minskat.
– Under första kvartalet 2018 var det 58 personer och nu är vi nere på 50. Ett tag var vi uppe på så många som 78 placerade ungdomar så det har gått ner rejält, säger Riitta Leiviskä-Widlund (S).
Placeringar kan göras av olika orsaker, till exempel att ungdomen själv har problem med missbruk, aggressivitet eller kriminalitet. Det kan också vara för att föräldrarna har dött eller inte är kapabla att ta hand om sitt barn av andra anledningar.
– Det är placeringar i familjehem, på behandlingshem eller SIS-hem (tvångsvård på låsta boenden) där det sistnämnda är otroligt dyrt och där vi också har sett att det ofta är svårt att få till en ordentlig skolgång. När ungdomen sedan kommer hem fungerar inte skolan och då blir man placerad på nytt, det här är en cirkel som vi såklart vill bryta, säger Ulrika Jeansson (S).
Kan ni minska antalet placerade ungdomar och barn ytterligare?– Nej, för en kommun i vår storlek är antalet ganska rimligt. Sedan vill vi jobba med att det blir så få placeringar på behandlingshem och SIS-hem som möjligt. Vi ser familjehem som en bättre lösning, säger Ulrika Jeansson.
Socialtjänsten har under det senaste året bland annat gjort om ledarskapet.
– Vi har inte haft lika stor omsättning på personal och det har gjort att vi har fått ett bättre arbete på hemmaplan med ungdomarna, säger Riitta Leiviskä-Widlund.