Färre nior nådde målen
Antalet elever som nådde målen i årskurs nio minskade rejält förra året. Från 76 procent 2002 till 66 procent förra året. Det visar kvalitetsredovisningen för skolorna 2003.- Det här är allvarligt, säger humanistiska nämndens ordförande Peter Fransson (s).
Den ska till exempel ge eleverna, lärare, skolledare och övrig personal en tydlig bild av verksamheten som grund för att sedan kunna diskutera förbättringsåtgärder.
- Den är omfattande och det är positivt att vi har kommit igång så bra, tycker Peter Fransson.
I kvalitetsredovisningen har exempel statistik för elevernas kunskaper i svenska, engelska och matematik sammanställts. Betyg i årskurs nio och årkurs tre på gymnasiet finns också med liksom elevernas läsförmåga i årskurs två.
Färre nådde mål
Till det negativa i redovisningen hör att antalet elever i nian som klarat målen, det vill säga fått minst betyget godkänd i samtliga ämnen, minskade rejält förra året jämfört med året innan. 2002 var det 76 procent som uppnådde målen, förra året hade siffran sjunkit till 66 procent.
- Det är allvarligt och det här måste vi satsa på, säger Peter Fransson.
Resultaten i de nationella proven i årskurs fem visar att andelen elever som nått målen i svenska och matematik ligger något över genomsnittet den senaste fem åren. I engelska har det dock blivit en försämring.
För niorna har det istället gått något bättre i matematik och något sämre i svenska och engelska.
- Det går framåt i årskurs fem i svenska och matte och det är glädjande, tycker Peter Fransson.
Redovisa åtgärder
Sammanställningen av resultaten av tester i läsförståelse och läshastighet i årskurs två visar att läshastigheten är bra, men att en stor andel elever inte kan tillgodogöra sig texter.
Humanistiska nämnden har gett rektorerna flera uppdrag för att komma tillrätta med de svårigheter som eleverna har. De har till exempel fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtas för de elever som inte klarar proven i läshastighet och läsförståelse.
De har också fått i ansvar att ta fram ett åtgärdsprogram för de elever som inte nått målen i ett eller flera ämnen i de nationella proven. Att beskriva vilka insatser som görs för att förbättra resultaten i engelska hör också till de uppdrag som rektorerna fått.
I kvalitetsredovisningen tas till exempel också elevinflytandet på skolorna upp. När det gäller grundskolorna har det framkommit att klassråd och elevråd finns på skolorna och det finns också en stor förståelse från personalen att ge eleverna ökat inflytande. De konstateras att elevinflytande i vardagen måste utvecklas och rektorerna har fått i uppdrag att göra en handlingsplan för hur detta ska ske.
Mobbning (som var ett av kommunens prioriterade områden förra året) i förskola och grundskola är ytterligare ett område som tas upp i redovisningen.
En handlingsplan mot mobbning finns på alla rektorsområden, men det har visat sig att innehållet i dem inte alltid är förankrat.
I detta fall ska rektorerna redovisa vilka insatser som görs för att öka personalens kunskap om mobbning och hur planen mot mobbning ska bli känd och förankrad.
Så jobbar vi med nyheter