Färg och form för öga och sinne
REJMYREDet var i maj som Rejmyre Glasmuseums nya lokaler, intill hyttan och glasbutiken, invigdes. Föreningen Gamla Reijmyre, som driver museet, har jobbat hårt med flytten och nu är allt klart.- Det är det, men egentligen blir aldrig ett museum färdigt. Vi förändrar alltid något inför varje säsong, säger Per-Inge Jansson, ordförande i föreningen Gamla Reijmyre.
Det röda glaset, som formgivaren Monica Bratt står bakom, är kanske det mest kända glaset från Reijmyre Glasbruk. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
- Förr var det så att alla skulle ha en uppsättning servisglas, från likörglas till grogglas, berättar Per-Inge Jansson.
<b>Gammal ljusstake</b>
Årets tillfälliga utställning innehåller till exempel många gamla champagneglas. Glasen har lånats av länsmuseet.
- Vi bestämmer oss för ett tema och så åker vi dit och tittar. Där finns många glas och alla är dokumenterade med årtal och vem som formgivit dem, berättar Per-Inge Jansson.
I år har föreningen också lånat glasföremål som tillhör Rejmyre kyrka och som hittats på vinden där. I dess montrar finns en mycket vacker ljusstake från 1800-talet.
- De som kan det här med glas har sagt att det krävdes en stor yrkesskicklighet för att kunna göra den och få den att hålla i hop, säger Per-Inge Jansson.
Här visas bland annat även en nattvardskalk med gravyr av J.W Bergström.
<b>Känd formgivare</b>
Många är de formgivare som har arbetat på Reijmyre Glasbruk och som därmed finns representerade på glasmuseet, dels med glas de formgivit, dels med en presentation om vilka de är. Till exempel kan man här titta på olika glasfigurer av Tyko Axelsson.
Den kanske mest kända formgivaren på bruket, som arbetade där mellan 1937 och 1959 är Monica Bratt.
- Folk förknippar ofta Monica Bratt och det röda glaset med Reijmyre Glasbruk, säger Per-Inge Jansson.
I en monter finns glas hon formgivit, i röda och blåa starka färger som drar blicken till sig.
<b>Första glaspressen</b>
I en monter får vi veta att Reijmyre Glasbruk 1836, som det första glasbruket, fick en glaspress och här kan olika föremål av pressat glas beskådas.
- Det pressade glaset var något för gemene man. Det gick snabbare att göra och blev därför billigare, förklarar Per-Inge Jansson som själv tycker mycket om det:
- Det är det finaste som finns om man skulle få en gräddtårta på ett sådant fat, säger han och skrattar.
<b>Fördubblad siffra?</b>
Finns det då trender även inom glastillverkning. Är det som med mode i övrigt att det gamla ofta kommer åter?
- Både och. De flesta försöker nog komma på nya modeller, men visst återkommer en del och färgat glas har till exempel blivit populärt igen, säger Per-Inge Jansson.
Glasen i all sin glans, men de skulle inte finnas på museet om inte glasarbetarna hade blåst dem. Helt naturligt är det därför att en del av museet även ägnas åt arbetet i hyttan. På väggarna hänger stora fotografier som föreställer arbetare i hyttan. Här visas de redskap som använts vid glasblåsning och ett gammal gravörbord finns också att titta på.
Tidigare har glasmuseet haft cirka 10 000 besökare per år.
När det nu fått en mer central plats, i hjärtat av glasbruket, räknar föreningen med en betydligt högre besökssiffra.
- Det skulle inte förvåna mig om vi fördubblar den siffran i år. Det är kul, säger Per-Inge Jansson.
I hyttan tillverkas de och i butiken intill säljs de - glasen. Men mitt emellan tillverkningen
och försäljningen visas de, både gamla och nya.
Folkbladet har besökt Rejmyre Glasmuseum som nu finns i nya lokaler vid Reijmyre Glasbruk.
Så jobbar vi med nyheter