Peter Kindblom, räddningschef i Finspång, konstaterar att dessa typer av larm är väldigt onödiga.
2023 gjorde räddningstjänsten i Finspång totalt 583 räddningsinsatser. Men 93 av dessa var onödiga automatlarm, vilket är en rejäl ökning från 68 år 2022.
– Onödiga automatlarm kan vara om branddetektorn går igång vid matlagning, om någon eldar på en skola, så larmet startar eller om en hantverkare borrar, så det uppstår dammoln och larmet går, säger Peter Kindblom.
Han understryker att dessa larm kan ta räddningspersonalens tid i anspråk, när de istället kan behövas vid akuta insatser.
– Onödiga automatlarm är väldigt onödiga. Då använder vi våra resurser till ett ställe, när vi samtidigt kan bli larmade till en annan plats. Vi skulle kunna få ett hjärtstoppslarm när vi letar efter en branddetektor. Då tar det längre tid att komma dit.
Det är främst när det gäller matlagning och skolor som ökningen har skett under 2023.
– Larmen vid matlagning handlar ofta om offentliga verksamheter. Vi har dialog med större kök om det blir återkommande larm. Det kan vara branddetektorer som är felplacerade, som löser ut automatlarmen, säger Peter Kindblom.
Förra vintern fick räddningstjänsten rycka ut på ett stort antal automatlarm vid Grosvadsskolan, efter att branddetektorer utlösts.
– Vi har haft dialog med flera skolor om detta och det har blivit bättre. Det har inte varit några liknande incidenter på ett tag.
Under fjolåret skedde en ökning av automatlarm från skolor. Det var framför allt matlagning som då hade utlöst larmet.
Hur kan dessa typer av onödiga larm minskas?
– Framförallt går det att tänka på var detektorerna är placerade i förhållande till ugn och spis, de kanske är för nära varandra. När det gäller hantverkare, som är ute på jobb, kan de ringa till oss, så kan vi stänga av automatlarmet.
– Det blir kostnader för personerna som orsakar dessa larm, betonar Peter Kindblom.
Räddningstjänstens statistik visar att det skedde 13 bränder i skog och mark i Finspångs kommun under fjolåret och tre av dessa bränder var mer omfattande än övriga. Helikoptrar och flygplan fick kallas in för att vattenbomba de eldhärjade skogarna vid ett par av bränderna.
– Vi hade två större skogsbränder i närheten av Rejmyre. En startade efter en bilbrand. Den mest omfattande räddningsinsatsen fick göras vid Lämmetorp, där tre skogsbränder bröt ut, samtliga startade vid kraftledningar i området, konstaterar Peter Kindblom.
I juni utbröt en brann i skogarna runt Lämmetorp mellan Finspång och Rejmyre.