Stefan Nemeth tycker att det är viktigt att komma ihåg som lärare att de jobbar för eleverna och måste hitta olika sätt att nå ut med - och bedöma - kunskapen.
En titt på betygen från Finspångs grundskolor tyder på att lärarna betygsätter elever på olika sätt. Skolverket listar hur stor andel av betygen som stämmer överens med elevernas resultat i nationella proven – och det varierar på de olika skolorna.
Stefan Nemeth är kvalitetsansvarig i kommunen och analyserar varje år betygsresultaten. Om elevgruppen når ett högre eller lägre betyg än resultatet på nationella provet så är frågan varför.
– Om elevgruppen får ett lägre betyg än vad resultatet på nationella provet visar, då kan jag undra varför. Eleverna har visat kunskaper och förmågor på nationella provet, men som inte framkommer vid betygsättningen.
De nationella proven ska vara ett stöd för en likvärdig samt rättvis bedömning av elevernas kunskaper och har en större betydelse än andra enskilda underlag. Men det ska inte helt styra betyget.
Nationella proven genomförs i fem ämnen. Förutom de tre kärnämnena så är det även ett SO-ämne och ett NO-ämne. En skola kan exempelvis ha historia och en annan geografi. På bilden pluggar elever inför nationella provet i matematik.
När vi tittar på årskurs sex vårterminen 2022, är skillnaderna stora mellan vissa skolor. I matematik fick alla elever på Nyhemsskolan samma slutbetyg som resultat på sina nationella prov. I engelska var motsvarande siffra 90,9 och i svenska 70,4. 22,2 procent fick högre betyg i svenska.
Högalidskolan sticker ut åt andra hållet. Bara 42,9 procent fick betyg i svenska som motsvarade resultatet på de nationella proven i samma ämne. I matematik fick 86,4 procent samma betyg som provresultat, i engelska 81,8 procent.
På Högalidsskolan fick 42,9 procent av eleverna svenskabetyg som motsvarade resultatet på de nationella proven.
Även niornas avgångsbetyg från i våras visar på skillnader. På Grosvadsskolan fick 90,8 procent av niorna samma betyg i engelska som på nationella proven, motsvarande siffra för Nyhemsskolan var 61,9 procent. Där fick 25 procent ett lägre betyg än provresultatet.
– Betygen för niorna på Nyhemsskolan dominerades då av D och E. Här behöver vi undersöka hur vi kan utmana elever i sitt lärande, så att fler når ett högre betyg, alltså B och A, säger Stefan.
– Andelen behöriga till gymnasiet är mycket god på båda skolorna, men om man tittar på meritvärdet i förhållande till SALSA, så skulle jag vilja säga att Nyhemsskolan har lite utmaningar.
Det är läraren som avgör vilket betyg eleven ska få – hur bedömningen görs skiljer sig åt.
Han jämför niornas betyg med analysverktyget SALSA, som presenterar skolornas resultat efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen. Där vägs faktorer in som föräldrarnas utbildningsnivå, fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever.
– Jag tittar på skolors resultat i förhållande till modellberäknat värde. Om skolan har högre resultat än beräknat värde, kan det vara intressant att titta på vad i skolans lärande som har fått elevgruppen att prestera bättre.
Varför fick inte eleverna på Nyhemsskolan högre betyg? Det är något som nu undersöks.
På Nyhemsskolan nådde inte niorna upp till det modellberäknade värdet vårterminen 2022 och nu genomförs ett fördjupat kvalitetsarbete vid skolan för att titta på detta.
– Är det så att vi inte lyckas utmana eleven i sitt lärande eller att eleven är nöjd med betyget E? Hur lika eller olika ser vi på betygsättning i olika ämnen? Har vi använt allsidig bedömning? Det finns många frågor att ställa i ett analysarbete kring bedömning och som ger utrymme för utvecklande samtal.
Läraren är suverän i betygsättning. Det som Stefan och skolledare kan trycka på är vikten av en allsidig bedömning.
– En del lärare använder endast skriftliga prov som underlag vid bedömning. Det tycker inte jag stämmer med allsidig bedömning. Eleven ska kunna visa sina kunskaper på flera sätt för att säkra en rättvis och likvärdig bedömning.
Det är viktigt att lärarna gör en allsidig bedömning och inte nöjer sig med enbart skriftliga prov, menar Stefan Nemeth.
Ett klassiskt glosprov kan exempelvis ersättas med en konversation där orden förs in i samtalet.
– Det handlar mycket om mötet med eleven och hur eleven utmanas i sitt lärande. Eleven visar sina kunskaper – läraren bedömer kvalitén.
Han ser att diskussionerna leder till att både undervisningen och bedömarkompetensen utvecklas på alla skolor, men det kan ta olika lång tid.
– Betygskriterier och förmågor kan upplevas som svåra att tolka, vilket man som lärare behöver diskutera kollegialt ofta. En utbildad lärare är suverän i sin betygsättning och förväntas agera rättvist och likvärdigt, men även kunna informera på vilka grunder ett betyg sätts. Om så inte sker ska skolledare diskutera detta med lärare.
Han berättar om en skola i en annan kommun där elever som varit frånvarande under en skriftlig inlämning och gjort det vid senare tillfälle inte fått högre betyg än E, med hänvisning till att eleven då hade haft längre tid för uppgiften än övriga elever.
– Då kan jag bli arg, säger Stefan Nemeth.