Ett steg mot genombrottet
I början av december var finspångskillen Lars Palmqvist på turné i Spanien med det nya bandet Scar Symmetry. Nu kommer snart en skiva med det gamla hårdrocksbandet Last Temptation i samarbete med Hartvig Gjesdahls kör från Norrköping. Release-partyt planeras för fullt.
På Rockbageriet har Lars Palmqvist tillbringat mycket av sin tid. Han vill gärna ha fler replokaler i stan och gillar tanken på ett nytt kulturhus.
Foto: Anna Lögdberg
Det är som ett slags genombrott tycker han, även om det inte är den musik han själv valt. Visst, han känner lite press också. Den tidigare sångaren som nu slutat var duktig. Lars har läst på nätet att många fans inte tror att det ska fungera och han förstår det. Om sångaren i ett band som han själv gillar slutade, skulle han inte heller bli så glad. - Ja det har ju blivit dubbelt så bra, svarar han snabbt och skrattar till.Förutom de två banden gör han egen musik och får mycket hjälp med texter av Peter Maxe.Det är inte helt lätt för en oinvigd att förstå hans musiklivspussel. Banden avlöser varandra under åren och oftast är det fler än ett i taget. I några spelade han trummor, numera sjunger han mest. I Scar Symmetry growlar han också ibland.Growlar? Ja, när man vrålar med hes röst. Lars förklarar och demonstrerar sångtekniken.Första bandet
Det är uppenbart att han hunnit med mycket under sina tjugo år i rockbandssvängen. På Finspångs musikförening Rockbageriet finns konsertaffischer klistrade på en vägg. Flera av dem skvallrar om Lars Palmqvists bakgrund. Här, innanför Rockbageriets väggar, har han tillbringat mycket av sin tid. På övervåningen finns hans första replokal i huset. Bandet hette Ful dörr, för på den tiden var dörren till replokalen just ful. - Det var inte så seriöst det bandet. Texterna var ganska komiska, berättar han. Men det allra första bandet han spelade i var Increasin’ Power. De spelade melodiös hårdrock och han var 13 år. Var det så det började? Nja, egentligen började det med att han fick trummor när han var sex år. Eller det kanske började redan när han föddes, för pappa Bengt-Arne Palmqvist var ju musiklärare i Finspång i 33 år.- En sju eller åtta band är det nog, fast det är ju ingenting jämfört med många andra som spelat i det här huset.- Det är en kombination med bra drag. Bra melodier, bra text och attityd. Hans pappa ville att han skulle lyssna på jazz och när han skulle få sin första skiva ville Bengt-Arne Palmqvist köpa en jazzskiva, men Lars drogs mot backarna med hårdrock. Det var tuffare. Mamma tyckte inte om det och då var det coolt.Tillsammans med sin pappa spelade han i dansband ett tag och han har spelat trummor i finspångsrevyn i 16 år. Dessutom har Lars gjort hejaklackslåtar till Torstorps fotbollslag, innebandylaget i Finspång och ishockeyklubben Vita Hästen i Norrköping. Gillar att diska
- Jag tycker om att göra olika grejor, gör man bara en sak blir det tråkigt.- Nej, Idol skulle jag inte vilja vara med i. Det skulle inte vara så kul att till exempel bli nia. Då kan man inte göra någonting sedan.Det skulle inte heller vara så kul att stå framför Idoljuryn om de skulle säga att han inte kan sjunga.- Jag har gehör. Jag kan sjunga en hel låt falskt med flit, men jag kan sjunga rent också.När han får frågan om han har andra intressen blir han tyst.- Nej, det är bara musik.Men så kommer han på. Tv-spel och matlagning.- Jag lagar allting, tycker det är skitkul. Och diska tycker jag om, jag skulle aldrig köpa en diskmaskin.När han var yngre tränade han både bandy och handboll. Dessutom hade han 12 i handikapp i golf när han var omkring 20 år.- Jag spelade i hårdrocks-t-shirt. Alla gillade inte det, säger han och skrattar.Vill ha kulturhus
Han menar att det är vad som finns i Finspång för unga. Idrott eller musik. Och Lars tycker att det satsas för lite på musiken i kommunen.- Därför skulle det vara bra med ett nytt kulturhus med replokaler. Han minns själv när det fanns fyra eller fem fritidsgårdar i Finspång. Nu finns Galaxen och Rockbageriet för dem som gillar att spela musik. Men det är svårt för nya band att få plats på Rockbageriet, och dessutom behövs replokaler för de som spelar annat än rock.Under samtalet kommer Lars på ett till band han spelat i. Och efter ett tag ytterligare ett. Så var det. De satt i replokalen i Rockbageriet, drack några öl och sa "Vi startar ett band!".Musiken tar en stor del av hans liv i dag och drömmen är - att få spela för folk och att kunna leva på det.
Namn: Lars PalmqvistÅlder: 33 årBor: i lägenhet i SvärtingeUppväxt: i Finspång där jag bott i 29 årFamilj: sambo Eva, Evas dotter Alice 14 år och råttan DorisIntressen: musik, tv-spel, matlagning, att diska och att kolla på gamla filmer Arbete: söker just nu nytt
Så jobbar vi med nyheter