Sportlovsvecka! För egen del har det inte sportats så anmärkningsvärt mycket. Då är det mer fart i televisionsapparten. Jag har egentligen suttit för lite bänkad framför tv´n för att göra ett fullskaligt uttalande. Men alldeles nyss har exempelvis skidskyttedamerna gjort en klassisk olympisk bedrift i stafett som säkerligen i framtiden kommer liknas med storheter som det dramatiska straffdramat i hockeyfinalen i Lillehammer.
Det skrivs idrottsögonblick och idrottssagor under olympiska spel, och det är så vi vill ha det. Ibland blir det också det omvända och hade denna krönika tåtats ihop under onsdagen efter Tre kronors rätt skamsna uttåg ur turneringen hade säkerligen mitt anslag varit annorlunda. Självklart är det tråkigt med hockeyns OS-sorti, men någonstans kanske också lite talande. Man kan ju inte direkt säga att det går någon större nöd på svensk ishockey.
Det finns en mängd spelare, det finns en bra nationell bredd och stabil topp och det skrivs spaltmeter om hockeyn i tidningarna året om. Hockeyn får finna sig i ett favoritskap med stora förväntningar trots att NHL-proffsen inte fick vara med. Då blir också fallhöjden desto större när det inte går som det är tänkt. Det är idrott det också, och hockeyn har en läxa att göra till nästa gång. Har ni för övrigt inte läst Backmans romanserie om Björnstad så läs!
Det är kanske i relation till Tre kronor som man blir desto gladare över att se fyra unga och stenhårt satsande skidskyttedamer kliva upp på prispallen. Det fanns inte ens tjejer till att få ihop ett stafettlag i Sotji för fyra år sedan. Det är en olympisk resa! Inte lustigt att herr W Pichler var rörd till tårar och är säkert i detta nu redan på väg till affären för att hämta ut en ny kasse koreansk pilsner.
I övrigt så måste man ge kanal 5 och Eurosport någon form av eloge. Smart drag att värva över SVT-utbildade Jonas Karlsson till ankarjobbet, och att jag högt aktar Roberto Vacchi´s kommentatorsförmåga har jag nämnt tidigare efter alla mina cykeltimmar framför tv´n.
Men kan man verkligen känna in allt? Nej, det kan i vart fall inte jag! Det förtar dock inte vare sig sporten eller bedriften i ett otal olika varianter av freestyle och freeskiing på både skidor och bräda. Det är bara en annan värld som jag helt enkelt inte har någon relation till. De får naturligtvis gärna vara med på OS-programmet, liksom de ”dödsföraktande” skeletonisterna och den gladiatorspelsliknande Short tracken. Inga problem, och nu har kanske merparten av er som fortfarande läser detta listat ut vart jag är på väg.
Ja, i detta sammanhang saknar jag naturligtvis världens snabbaste och i mina ögon fantastiska lagsport. I dag finns det två ”bollsporter” på vinterspelens program, om man nu kan räkna ishockeyn och curlingen till detta. Plats borde finnas för en tvättäkta tredje. Det sägs att bandysporten är för liten och har för klen spridning för att platsa på OS. Finns det fler skeleton- och sloopestyleåkare än bandyspelare i välden undrar jag?
Vinter-OS i Stockholm 2026? Enligt en gallupundersökning säger huvudstadsmedborgarna nej. Lyckas SOK ändå övertyga sin omgivning liksom Internationella olympiska kommittén kommer ingen bättre chans än så för att introducera sporten. Annars får jag väl ta på mig kostymen, och kanske även ta med mig bandyportföljen och åka upp och prata med dem.