Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

En historia om glädje och sorg

Teater Fenix från Norrköping berättade historien om Bill och Bolla i Finspång i lördags.
Bolla, hon blir aldrig som vi. Hon är en liten tok. Men hon är ju glad och mår bra. Det är väl ändå viktigast?

Teater Fenix berättade historien om Bill och Bolla i Finspångs Folkets Hus. En historia om glädje och sorg, om rätten att finnas till som man är.Foto: Robert Svensson/arkiv

Teater Fenix berättade historien om Bill och Bolla i Finspångs Folkets Hus. En historia om glädje och sorg, om rätten att finnas till som man är.Foto: Robert Svensson/arkiv

Foto:

FINSPÅNG2005-11-30 06:00
Berättelsen om storebror Bill och lillasyster Bolla var från början en bok av Gunilla Bergström, hon med Alfons ni vet. Bill och Bolla föddes redan på 1960-talet. Historien om den stolta storebrodern Bill och hans lillasyster Bolla, hon som är sin egen sort, har berättats i flera former.
Den som publiken i Finspång fick se har dramatiserats av Martin Öster. Han är också skådespelare i Teater Fenix tillsammans med Åsa Forsberg och Malin Kärrbrink.

Människor och dockor
Dessa tre skådespelare gör flera olika roller, alla är mamma och pappa och Bill plus en massa annat folk. De är också berättare. Mamma, pappa, Bill och Bolla finns också med på scenen i form av textildockor, som sitter fast med kardborreband på rörliga kulisser, och kan tas ner vid behov. Det kan låta rörigt att förklara, men det är inte ett dugg svårt att följa med, det känns helt naturligt.
Under en begränsad tidsrymd berättas en historia som är full av innehåll och känslor. Tiden och formen är koncentrerad, men det känns inte jäktigt.
Glädjen när den lilla bebisen föds, de svåra känslorna och våndan när det visar sig att det inte står rätt till, förnekelsen, hoppet, sorgen. Hela spektrat finns med, tydligt men inte övertydligt, gestaltat.

Glad
Och så till slut accepterandet. Ja, Bolla är en liten tok, som aldrig blir klok, hon är inte som vi. Men hon finns och hon är glad. Hennes bror förstår att Bolla kan ge och få glädje. Och då ser de andra det också.
Bolla finns och lever i sin egen rätt. Precis som alla vi andra. Så visst är Bolla som vi - eller vi som Bolla.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om