En fantastisk kväll i slottsparken...
FINSPÅNG- Där är Amerika!De vinkar och pekar mot sitt nya hemland. Och det känns att de känner glädje och förväntan, men också bävan, förvirring och en stor trötthet.Konsertversionen av Kristina från Duvemåla bjuder på en gripande berättelse i ord och ton.
Astrakanen är trädet som Kristina älskade. Robert, i Peter Jöbacks gestalt , ger sig ut på sin första drängtjänst. Anders Eljas dirigerade konserten. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
Helen Sjöholm, Anders Ekborg, Peter Jöback, Åsa Bergh, Marianne Mörck, Göteborgs symfonikerna, Duvemålakören, barn, kompgrupp och dirigent Anders Eljas berättade den gripande historien om "de små stugornas och de stora barnkullarnas folk" som Vilhelm Moberg själv beskrev dem.
Kärleken mellan Kristina och Karl-Oskar, deras lust och innerlighet, men också deras meningsskiljaktigheter. Den steniga jorden, som lät en man slita ryggen av sig, missväxten som ledde till den älskade dotterns död, religionsförtrycket, längtan efter frihet. Och så drömmarna då, Karl-Oskars jordbundna och brodern Roberts mer högtflygande.
<b>Allt finns med</b>
Allt finns med, gestaltas och beskrivs i sångtexterna, melodierna som uttrycker smärta, desperation, men också glädje och lust. Det finns i texterna som Marianne Mörck läser, och som för berättelsen framåt. Det finns också i artisternas utspel, visst är det konsertversion, men ingen står rätt upp och ner och sjunger.
I fonden på scenen finns en teckning av ett äppleträd - Kristinas älskade astrakan, trädet som förbinder Sverige med Amerika, trädet som bär frukt både hemma och borta.