Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

En fantastisk kväll i slottsparken...

FINSPÅNG
- Där är Amerika!
De vinkar och pekar mot sitt nya hemland. Och det känns att de känner glädje och förväntan, men också bävan, förvirring och en stor trötthet.
Konsertversionen av Kristina från Duvemåla bjuder på en gripande berättelse i ord och ton.

Astrakanen är trädet som Kristina älskade. Robert, i Peter Jöbacks gestalt , ger sig ut på sin första drängtjänst. Anders Eljas dirigerade konserten.
FOTO: TITTI OLOVSSON

Astrakanen är trädet som Kristina älskade. Robert, i Peter Jöbacks gestalt , ger sig ut på sin första drängtjänst. Anders Eljas dirigerade konserten. FOTO: TITTI OLOVSSON

Foto:

Finspång2001-06-14 00:00
En vacker sommarkväll som svalnade framåt åtta-tiden. En slottspark med mellan 6 000 och 7 000 människor. Fantastiska artister med musik som blivit folkkär. Det kunde ju inte bli annat än en fantastisk kväll.
Helen Sjöholm, Anders Ekborg, Peter Jöback, Åsa Bergh, Marianne Mörck, Göteborgs symfonikerna, Duvemålakören, barn, kompgrupp och dirigent Anders Eljas berättade den gripande historien om "de små stugornas och de stora barnkullarnas folk" som Vilhelm Moberg själv beskrev dem.
Kärleken mellan Kristina och Karl-Oskar, deras lust och innerlighet, men också deras meningsskiljaktigheter. Den steniga jorden, som lät en man slita ryggen av sig, missväxten som ledde till den älskade dotterns död, religionsförtrycket, längtan efter frihet. Och så drömmarna då, Karl-Oskars jordbundna och brodern Roberts mer högtflygande.

<b>Allt finns med</b>
Allt finns med, gestaltas och beskrivs i sångtexterna, melodierna som uttrycker smärta, desperation, men också glädje och lust. Det finns i texterna som Marianne Mörck läser, och som för berättelsen framåt. Det finns också i artisternas utspel, visst är det konsertversion, men ingen står rätt upp och ner och sjunger.
I fonden på scenen finns en teckning av ett äppleträd - Kristinas älskade astrakan, trädet som förbinder Sverige med Amerika, trädet som bär frukt både hemma och borta.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om