Kocken Emma Nilsson på Lillängens förskola lägger sista handen inför morgonens frukost. Hon tänker klimatsmart och att vara sparsam i tider när maten är en tung utgiftspost.
När priserna på livsmedel går upp får man trolla med recepten i kommunen för att hålla nere kostnaderna. För tillfället pågår en genomgång av matsedlar och recept med kockarna i köken inom skola och äldreomsorg.
– Vi har inte tagit bort några maträtter. Men en del rätter serveras mer sällan än andra, säger Inger Tranquist, måltidschef.
Kommunens matsedel för skolbarn och äldreomsorg rullar på ett tolv veckors-schema som justeras efter högtider och säsong.
– Det ska vara kvalitet på maten, eleverna ska tycka om den samtidigt som vi minskar svinnet, säger hon.
För att hålla ner kostnaderna nere serveras till exempel mer fläskkött än nötkött och grönsaker efter säsong. Att få ned matsvinnet har två sidor. Dels det som eleverna skrapar från tallriken. Dels det som köken kan ta hand om istället för att kasta i soptunnan.
– Resterna blir senare till nya rätter!
Taco, en populär men dyr rätt för kommunen när matpriserna skjuter i höjden.
Taco, hamburgare, pannkaka och rätter med kyckling serveras i dag mer sällan än tidigare på grund av att de är dyrt. Till prisvärda rätter räknar kommunen köttfärssås, pasta, korvrätter, blodpudding, potatisbullar och soppor med varierat innehåll.
– Soppa serveras varannan vecka. Oftast är de vegetariska. En elevfavorit är tomatsoppa. Korv och köttfärsrätter är också populära. Billigare rätter innebär inte en mindre attraktiv matsedel. Vi förhåller oss till Livsmedelsverkets rekommendationer, säger hon.
Överblivet bröd blir krutonger när Emma Nilsson planerar.
Vet du om kommunen sparar på åtgärderna?
– Nej, jag har inga exakta siffror. Men valet av andra livsmedel gör att kostnaderna minskar och kreativiteten flödar. Förändringarna i recepten har heller inte gjort produkten sämre och det är viktigt. Medarbetare i matsalarna berättar att eleverna äter väldigt bra.
Det kan alltså bli besparingar på sista raden?
– Ja, visst kan det vara så. Det borde bli ganska stora pengar till slut. Vi har även ett kostdatasystem som gör att vi direkt ser prisskillnaden när vi sätter ihop recepten. På så sätt hålls kostnaderna nere.
Lasagne, en av skolbarnens favoriter i Finspång.
Vad kommer ni inte att servera som elevernas favorit på skolorna?
– Oxfilé och pommes frites! Det blir för dyrt plus att pommes frites aldrig blir bra av att varmhållas. Andra maträtter vi vet att eleverna tycker om är lasagne och stekt fisk med kall sås, säger Inger Tranquist.
Eleverna Zaga Palm och Randa Raed Ameer Ameer är överens: god mat ger gott humör och så presterar man bättre.
För gymnasieeleverna Zaga Palm och kompisen Randa Raed Ameer Ameer betyder förändringen att deras favoriträtter – taco och hamburgare – kommer att serveras mer sällan.
– Jag kan förstå att man håller i pengarna, men soppa och vegetariska rätter mättar inte alltid, säger Zaga Palm.
Randa håller med:
– Man blir glad hela dagen när favoritmaten serveras. Och då presterar man bättre i skolan, förklarar hon.
Sista tuggan. Mio Bjernman på Bergska käkar korv stroganoff i Metallen.
Eleven Mio Bjernman berättar att han är mer kräsen hemma än i skolan när det gäller vad som ställs fram på matbordet.
– Serverar skolan det man tycker om äter man självklart mer. Till exempel panerad fisk med kall sås. Pasta och pyttipanna är inte lika gott. Pastan känns ibland överkokt, berättar Mio.
Inger Tranquist svarar på kritiken:
– Att koka pasta i stora mängder är svårt. Pastan tas upp innan den är färdigkokt och varmhålls. Trots att kockarna försöker koka pastan i omgångar är det omöjligt att få bort varmhållningen. Soppdagar serveras både hård och mjukt bröd med pålägg och salladsbuffé.
Inger Tranquist, chef vid måltidsenheten, berättar att stora insatser görs för att hålla kommunens matkostnader nere.
Emma Nilsson, kock med ansvar för inköp och statistik, serverar frukost, lunch och mellanmål till ett 70-tal barn på Lillängens förskola. Hon berättar att det generellt blir mindre matsvinn på en förskola jämfört med en grundskola som gör fler portioner.
– Jag brukar spara potatis och pasta som blir kvar till senare tillfällen. Pastan blir gratäng eller sallad medan bröd som stått framme slutar som krutonger i ugnen. Jag vill ge beröm till våra pedagoger som alltid meddelar om barn är sjuka. Det påverkar min planering.
Samarbetet mellan avdelningar och kök och delaktigheten – där pedagoger och barn äter ihop – är faktorer som minskar svinnet.
– "Matskrapet" från tallrikarna blir mest potatisbitar och sås. Barnen äter mycket bra. Blir det mat över har jag möjlighet att spara, frysa, in, ta fram och servera som tillbehör eller maträtter de dagar barnantalet är mindre, utvecklar hon.
Ändrar recept gör Emma Nilsson mer sällan:
– Generellt sett innehåller inte våra rätter mycket smör och grädde. Tanken att vara sparsam finns alltid med i bakhuvudet.
Emma Nilsson på Lillängens förskola drar fruktvagnen.