Elever protesterar på Storängsskolan
- Vi vill inte att vår skola görs om till en f-5 skola. Det är den bästa och tryggaste högstadieskola som finns. Så säger eleverna och de får stöd av lärarna.
Frida Hedberg och hennes klasskamrater Sanne Darrago, Sarah Fagerberg, Anna Lindahl, Emilia Richard och Magdalena Andersson lämnade igår över protestlistor till humanistiska nämndens ordförande Peter Fransson (s). FOTO: GUNNAR JOHANSSON
Foto:
Det råder som bekant besparingstider för humanistiska nämnden och genom att lägga ner skolan i Ljusfallshammar och omfördela eleverna i tätorten hoppas man kunna spara ordentligt.
Åtminstone på kort sikt.
Kostar mer än det smakar
- Jag tror att det för det första kommer att kosta en massa miljoner kronor mer än vad som sagts för att göra de här omstruktureringarna, här måste man ju till exempel bygga om så att skolan anpassas till yngre barn, vilket i sig är helt vansinnigt eftersom de för tio år sedan la ner 34 miljoner kronor på att bygga om skolan från en mellanstadieskola till en högstadieskola. För det andra tror jag inte att det är bra att bara ha två stora högstadieskolor (Nyhem och Grosvad), säger Hans Karlsson som har jobbat som lärare i många år.
Men humanistiska nämnden har bra tankar också, det är både Hans och kollegan Per Alenius överens om. Som att det inte ska gå små barn på Grosvad eftersom den ligger nära en stor väg.
Men när det gäller att göra om Storängsskolan till en f-5 skola då är man fel ute.
Tanken är att förändringen ska vara genomförd 2007/2008 så de flesta ev de 360 elever som går där idag kommer inte att drabbas. Men för de lärare som valt att arbeta efter en viss pedagogik i en mindre skola blir förändringarna stora.
- Det är ju den här skolan jag har jag har sökt mig till och det är så här jag vill arbeta. Om jag inte kan jobba kvar här som högstadielärare är jag nog inte så intresserad av att jobba kvar i Finspång. Det finns ju andra ställen att söka sig till, säger Hans Urdén.
Kampviljan hos eleverna är stor och under gårdagen satte elevrådet igång med att skriva brev hem till föräldrarna.
- Vi gör det för att de verkligen ska förstå vad som händer. Många vet nog inte om att högstadiet ska försvinna, säger Magdalena Andersson.
Redan tidigare har personalen lämnat en skrivelse som berörda politiker hävdat att de tagit till sig.
- Jag tror att föräldrar och elever har större makt att påverka än vad vi har, säger Hans Urdén som stöder elevernas engagemang.
Nämndbeslut
Det sa sig Peter Fransson (s) ordförande för humanistiska nämnden också göra när han tog emot protestlistorna.
- Jag förstår er oro, men vi är tvungna att göra förändringar eftersom antalet elever minskar. Och jag tycker att det är bra att ni engagerar er.
I går togs besluten om skolornas framtid av humanistiska nämnden. Sedan ska kommunfullmäktige ta de avgörande besluten.
Så jobbar vi med nyheter