Elden väcker nytt liv i skogen
Skogsbranden i Lämmetorp gynnar många djur och växter. Redan i höst kan nya växter som svedjenäva eller brandnäva blomma på den svartbrända marken.
Foto: anna lögdberg
Det fungerar precis som med svarta kläder. Svart mark drar till sig mer solljus och blir därför varmare. Och i denna miljö trivs till exempel flera sorters skalbaggar. Stor plattnosbagge är en av dem. Den lever av skiktdyna, en svamp som liknar en svart pingisboll och växer på branddödade björkar. En annan bagge, sotsvart praktbagge, har speciella receptorer i pannan som känner av att det brinner och flyger mot elden. Nicklas Jansson berättar att man funnit sotsvarta praktbaggar som parat sig på glödheta stubbar. Planerad skogsbrand
Vissa arter kan bara leva i eldhärjad miljö och måste därför söka sig vidare till nya brandplatser efter ett par år. Det är alltså bra att det brinner naturligt ibland, nya processer sätter igång och vi får ett rikare djur- och växtliv i naturen. Numera är vi dock så bra på att bekämpa bränder att vissa arter hotas, och för att kompensera detta anlägger skogsbolag tillsammans med räddningstjänsten varje år bränder på en del av sin skog. - Tyvärr utrotar fortfarande det moderna skogsbruket arter som var vanliga förr, berättar Nicklas Jansson. Därför finns den internationella organisationen Forest Stewardship Council (FSC). Skogsägare kan ansöka om en frivillig FSC-certifiering och måste då verka för miljöanpassat skogsbruk och biologisk mångfald. Djurungar dör
FSC-certifierade skogsägare som äger mer än 5 000 hektar skogsmark förbinder sig att bränna fem procent av sin avverkade areal varje år. Det handlar alltså om hyggesbränning. - Skogsbränder är naturvårdsfrämjande och anläggs oftast på våren, säger Andreas Renöfält som är miljörevisor på SGS Sweden AB, ett företag som är FSC-certifierare. På våren och försommaren fortplantar sig djuren i skogen. Skogsbranden i Lämmetorp drabbade säkert djur- och fågelungar. - Det kan tyckas grymt, men avverkning av skog ger liknande effekt. Dessutom hinner ofta de större djuren fly undan en brand och kan skaffa en ny kull ungar, säger Nicklas Jansson på länsstyrelsen.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!