Plats 183 av landets 290 kommuner och 12:e placering av 13 kommuner i Östergötland. Det gör att Finspång ligger på nedre halvan i landet, även om Östergötland är en av landets starkare skolregioner.
Två saker gör att Finspång sjunkit från den senaste undersökningen. Lärarbehörighet samt lärarlöner. Där har Finspång halkat nedåt från tidigare undersökningar.
– Lärarbehörigheten är viktig för oss alla. Lärarlönerna förstår jag är en viktig fråga i den här undersökningen, eftersom det är deras fackförbund som genomför den. Behöriga lärare har högre lön än obehöriga. Så med fler behöriga lärare skulle det slå annorlunda i den här rankingen, säger Frida Granath.
Positiva bitar i undersökningen för Finspångs Kommun är resurser till undervisningen, andel barn i förskola, lärartäthet, låg sjukskrivning bland lärare samt andel godkända elever. Poster där Finspång ligger på den över halvan av skol-Sverige.
– Vi har varit en bruksort med en anda av att man gick igenom skolan, sedan gick man till bruket och jobbade. Vi har inte riktigt brutit oss loss från det helt, vi behöver prata om vart kunskap kan ta oss. Det finns många olika perspektiv på det. Forskning visar tydligt att ju högre utbildningsnivå man har desto längre livslängd och bättre hälsa får man i livet. Den kopplingen kan man se idag, det finns givetvis fler, säger Frida Granath.
Under de senaste åren har kommunen i detalj kartlagt eleverna och deras prestationer, årskurs för årskurs. Två saker har visat sig, även om studien inte är färdig.
Det finns få elever som sticker ut med positivt med höga betyg. Och att många elever presterar lägre under högstadieåren än tidigare.
– Vi ser att eleverna håller en bra kunskapsnivå upp till sexan. Sedan händer det något på högstadiet. Det försöker vi identifiera vad det är.
– Vi har också relativt låga meritvärden. Det innebär att vi har få elever med väldigt höga betyg. Men vi har en hög andel godkända elever. Det behöver vi också fundera på. Nöjer vi oss med det? Hur bemöter vi eleverna, vad tror vi att de kan nå? Möter vi deras fulla potential? Ger vi dem förutsättningar för de höga betygen? Där har vi utmaningar på högstadiet, säger Frida Granath.
Skolprestationerna stiger igen i gymnasiet. Men kommunens elever, ligger på den lägre halvan när det gäller fullföljd gymnasieutbildning. Plats 161 av 290 enligt undersökningen.
En punkt som Finspångs skolor ligger väldigt lågt på är värderingen av kommunen som huvudman. Plats 247 av 290 är siffror som tillhör bottenskiktet när det gäller samarbete mellan skola och kommun.
– Mycket av det som presenterades var inga nyheter. Både i den här undersökningen och i vårt egna analysarbete identifierar vi samma utmaningar. Vi är på gång och har tydliga processer i de här områdena. Men vi ligger lågt i ranking av huvudman, säger Frida Granath.
Hon poängterar vikten av samarbete och kommunikation i hela kedjan.
– För mig är kommunen och skolan samma sak. Det jag kan höra ibland är att man inte ser skolan och kommunen som en helhet. För mig är det inte så. Vi tillsammans – från politiker och tjänstemän till rektorer och lärare – vi är alla Finspångs skola.
– Jag kan bli lite ledsen ibland när jag hör att man använder termer som vi och dom. Jag tänker verkligen att vi alla jobbar för en bättre skola i Finspång. Det ska genomsyra hela organisationen.