Dovhjortarna är inte något generellt problem för hela kommunen. Inom Finspångs södra älgskötselområdes 25 000 hektar räknar man med 120 dovhjortar per tusen hektar – i snitt.
– Men så finns det områden med 400 hjortar inom samma areal, säger Stefan Åman, ordförande i älgskötselområdet.
Tidningen har en tidig morgon besökt området kring Grytgöl och väster ut mot länsgränsen. Jag får leta i ungefär en timme, men så dyker de upp. På ett mindre fält räknar jag till cirka 30 hjortar. De betar, de vilar och de spanar omkring sig. Jag uppfattar dem som väldigt skygga, men hinner få flera bilder innan de drar sig in i skogen. På fält i närheten finns det flera grupper.
Kanske såg de mig som en främling. Ortsbefolkningen uppfattar dem som mindre rädda.
– När jag står på lagårdsbacken kan de beta 50 till 100 meter därifrån utan att de störs, säger Mikael Baggman vid Gultevik i Grytgöl.
En boende berättar att han kan ha ett 30-tal djur på ena sidan vägen och 50 på den andra. De kan sitta på terrassen och se dem beta ute på fältet.
För Mikael Baggman som driver Gultevik är dovhjorten ett stort problem.
– Av tio hektar sådd havre åt de upp en hektar. Det andra hade de gått i. Höstrapsen åt de upp totalt.
– Problemet har ökat successivt de senaste tio åren, säger Mikael Baggman.
Han har funderat på att söka om skyddsjakt men har inte skickat in papperen än.
Flera andra har sökt och blivit beviljade skyddsjakt på dovhjort.
– Vi har fått 26 ansökningar hittills i år. Det är en fördubbling mot förra året, säger Peter Lojander, viltvårdare vid länsstyrelsen.
Han berättar att problemet är störst i Finspång, Åtvidaberg och söder om Linköping. Men inte generellt utan inom vissa områden där det är väldigt täta stammar.
Grytgöl hör till Hällestad Sonstorps Bruks älgskötselområde. Där har inte gjorts någon beräkning av antalet dovhjortar inom området.
Någon uppskattning av skadorna i länet finns inte, men en beräkning som gjordes vid Koberg i Västra Götaland konstaterade man ett skördebortfall på 20 procent.
– Sår en lantbrukare raps för en miljon kronor och hjortarna äter upp 20–30 procent blir det en förlust på 200 000 till 300 000 kronor. Vem ska betala det, frågar Stefan Åman.
Skyddsjakten är till för att brukarna ska kunna freda sina ägor under tiden det inte är jaktsäsong. Huvudsyftet är att skrämma bort djuren, inte att minska stammen.
Men vad gör man på längre sikt? Ökad jakt är ett svar från flera håll. När det är jaktsäsong får det skjutas hur många dovhjortar som helst och det är en väl tilltagen jaktsäsong med extra tid för hind och kalv. Men så enkelt är det inte. Problemet är det samma som med vildsvin.
– Skjuter man en dovhjort i en stor grupp är de andra borta och måste sökas upp på nytt, säger en jägare tidningen träffar.
Men faktum kvarstår. Det måste skjutas fler dovhjortar.
Peter Lojander berättar om ett projekt i Sörmland.
– Där har de börjat göra skötselplaner för att sätta ut mål för hur många dovhjortar det får finnas och hur stora skador man kan acceptera. Det krävs att jaktlagen samverkar över stora områden för att hantera dovhjorten.
Paradis eller helvete? Ja det beror på om man har jägarhatten eller bondekepsen på. Både Stefan Åman och jägare tidningen pratat med konstaterar.
– Aldrig, aldrig har vi haft så mycket vilt i markerna som nu. Älg, kronhjort, dovhjort, rådjur och vildsvin.