Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

"Det har gått framåt - men det har tagit tid"

FINSPÅNG
Beslutet att införa allmän och lika rösträtt i Sverige fattades av 1919 och 1921 års riksdagar. 1922 tog de första fem kvinnorna plats i riksdagen. Till andra kammaren 1921 valdes Nelly Thöring (s), Asta Östlund (s), Elisabet Tamm (liberal frisinnad vilde) och Berta Wellin (högern). Till första kammaren valdes Kerstin Hesselgren (sk politisk vilde).
Det är drygt 80 år sedan. Har det hänt något sedan dess och hur är det att vara kvinna och aktiv inom politiken i dagens Finspång? Kring dessa frågor har Folkbladet pratat med fem politiskt aktiva kvinnor i Finspång.
Sist ut är Gun Axelsson, socialdemokraterna.
Tidigare publicerade artiklar: 19 mars Elisabeth Rehn, vänsterpartiet. 4 april Birgitta Staaf, moderata samlingspartiet. 6 april Britta Gustavsson, centerpartiet. 14 maj Ing-Marie Arwidsson, kristdemokraterna.

I Finspång har Gun Axelsson öppnat dörren för kvinnliga politiker, trots det kan hon inte lämna över  till en kvinnlig efterträdare.	
FOTO: TITTI OLOVSSON

I Finspång har Gun Axelsson öppnat dörren för kvinnliga politiker, trots det kan hon inte lämna över till en kvinnlig efterträdare. FOTO: TITTI OLOVSSON

Foto:

Finspång2002-06-04 00:00
- De kvinnorna som 1922 valdes in i Sveriges riksdag måste ha känt en väldig, väldig stolthet. Det måste ha varit helt fantastiskt, säger Gun Axelsson socialdemokrat och kommunfullmäktiges ordförande.
Hon har under 30 år varit aktiv inom lokalpolitiken och hon tycker att det krävts en hel del tålamod.
- Visst har det gått framåt, men det har tagit lång tid. Det har länge funnits ett manligt övertag och det är först på 90-talet som vi verkligen har kunnat se en förändring, säger Gun Axelsson.
Kvinnor får fortfarande kämpa för en plats i riksdagen.

<b>Mental styrka</b>
- Starka kvinnor har det alltid funnits, men jag tror inte att männen förstår riktigt hur kvinnor fått kämpa och får det än i dag. Som kvinna måste man vara väldigt, väldigt stark, säger Gun Axelsson.
Kvinnor inom politiken och som har familj och ett yrkesliv kan hamna i ett trippelarbete, där det är svårt att känna att man räcker till och där man inom politiken ständigt måste hävda sin kompetens.
- Kvinnor måste alltid vara väldigt pålästa, kunna motivera och övertyga. Alla kvinnor under de här 80 åren som gått sedan vi fick lika och allmän rösträtt har nog upplevt att de måste vara dubbelt så bra som männen för att accepteras, säger Gun Axelsson.

<b>Bäst på lagar</b>
Sist i Norden var vi i Sverige med att låta kvinnorna rösta och kunna bli invalda i riksdagen. Nu 80 år senare har vi rykte om oss att vara jämställdhetsmästare.
- I bland när jag pratar med människor från andra länder får jag en känsla av att de tror att vi är mycket mer jämställda än vad vi egentligen är. För det är en sak att stifta lagar, att efterleva dem en helt annan. Vi har kommit långt men hur väl fungerar jämställdheten i praktiken? Den frågan tycker jag gott att man kan ställa sig, säger Gun Axelsson.

<b>Kvinnliga framsteg</b>
För Guns del har det varit familjepolitiken och fredsfrågorna som berört mest och kanske kan de områdena kallas kvinnliga. Så till vida att familjen länge varit kvinnans ansvar, om än inte ekonomiskt, så har "markservice" varit något som männen inte helt enkelt och frivilligt avstått från.
- Det sägs att när det går bra för Sverige så träder männen fram mer tydligt och det kan finnas någon sanning i det, säger Gun Axelsson.
Gun Axelsson är Finspångs första kvinnliga kommunalråd, första fullmäktigeordförande och ordförande i socialnämnden.
Hon tror att hon har öppnat dörren för kvinnor i politiken och det hela började med att när hon 1971 skulle ut i förvärvsarbetet inte fick någon barnomsorg.

<b>Ropen skalla dagis åt alla</b>
- Då bestämde jag mig för att börja jobba politiskt för att alla skulle ha rätt till barnomsorg. Jag trodde att det skulle vara lättare än vad det var och det tog 15 år innan jag kände att vi hamnat något så när där jag ville, säger hon.
Likadant var det med hemsamariterna som på 70-talet inte var ett yrke utan något som kvinnor mer var snälla och gjorde.
- En man sa till mig att kvinnorna kan ju gå ut på arbetsmarknaden lite då och då och tjäna lite egna pengar...Nu har vi maxtaxa och vårdbiträden, säger Gun.

<b>Ingen kvinnlig arvtagerska</b>
Till valet lämnar hon över sin topplacering på sosselistan till en man, något som hon känner sig kluven inför.
- Jag hade gärna sett att det var en yngre kvinna som tog över, även om jag har fullt förtroende för min efterträdare, säger Gun.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om