FAIK bildades 1937 när Finspångs idrottsklubb gick samman med Finspångs Arbetares IF. Klubben var sportligt mest framgångsrik i början på 1940-talet. Då spelade bandylaget en säsong i högsta serien medan fotbollslaget kvalade till allsvenskan; men förlorade i omspelsmatchen mot Brage. Många har vittnat om att FAIK – vid sidan av det sportsliga – också har varit en socialt och politiskt viktig aktör i lokalsamhället under decenniernas gång.
Finspångs Allmänna Idrottsklubb FAIK går som en röd tråd genom Jesper Forsbergs liv.
”Jag spelade fotboll och bandy i FAIK när jag var pojk. Sedan var jag borta ett tag och kom tillbaka som förälder till barn i klubben. Under fem år var jag ordförande i bandylagets supporterklubb Rödtjut och sedan tre år tillbaka är jag ordförande i FAIK: s bandyklubb ”, berättade Jesper för mig.
Han arbetar som lärare på Bergska gymnasiet i Finspång. Den eftermiddagen vi träffades har han precis stigit ur duschen efter en idrottslektion som bestått av ett beachvolleypass i stekande sol.
Egentligen är han lärare i samhällsorienterande ämnen som samhällskunskap, geografi och historia. Tidigare i livet har han arbetat som lärare på Grosvadskolan; var även rektor där under en period.
På Bergska arbetar han som lärare på Introduktionsprogrammet; en utbildning för ungdomar som inte har kunskaper nog i svenska och andra ämnen för att kunna studera på ett vanligt program på gymnasiet.
Jesper Forsberg arbetar på yrkesdelen av Introduktionsprogrammet. Där finns tre inriktningar: Fordon, Industri och Bygg. Han är på byggsidan.
Vårt samtal flyter på utan minsta problem och vindlar hit och dit och upp och ner. Jesper Forsberg har breda referenser och kunskaper och intressen vilket gör att han har förmågan att vrida och vända på föreningslivets problem och möjligheter.
”Vi har åtta olika klubbar i FAIK. Utöver hockey och bandy har vi tennis, pingis, badminton, boxning, brottning och friidrott. I grunden delar vi ju samma verkligheter, vi skulle behöva ha fler ledare, fler ungdomar, fler tonåringar som fortsätter efter 15-årsåldern, fler föräldrar som hjälper till och fler sätt att få in pengar till klubbarna”, sa Jesper.
Han funderade på om det är ”lättare att gömma sig i anonymiteten” i det större Finspång än i till exempel Lotorp, Sonstorp och Torstorp. I de mindre orterna kanske det är svårare att ”komma undan” klubbarnas behov av insatser och stöd med alla kringaktiviteter?
”Här i Finspång kan det vara lättare att bara lämna av sina barn på parkeringen och sen snabbt dra iväg? Vi diskuterar ganska mycket är om hur vi kan bli mer attraktiva och mer inbjudande. Vi kanske också borde bli tydligare i våra krav på vad det innebär att vara förälder till barn i våra klubbar. Klubbarna är ju väldigt platta organisationer. Det finns aldrig ”någon annan” att skjuta över arbetsuppgifter på. Allt som ska göras simmar liksom runt på ytan och blir kvar där tills någon av oss tar tag i uppgiften; eller så blir den liggande kvar där eftersom orken eller tiden inte riktigt finns där”, sa Jesper Forsberg.
Tidigare var FAIK en sektionsklubb med en huvudstyrelse som hade relativt mycket makt och prestige. Sedan några år tillbaka är klubben istället en allians av självstyrande klubbar som delar på klubbnamnet och på ett kansli. Alliansstyrelsen söker ännu sina former enligt Jesper.
”Min roll som ordförande i FAIK Bandy är glasklar och väldigt konkret. Alliansstyrelsens uppdrag är vagare vilket nog har spelat in för våra svårigheter att hitta en ny ordförande i alliansen”, funderade Jesper Forsberg.
När det gäller vad som är viktigast för bandyn behöver han inte fundera länge.
”Bandyplanen på Grosvad är inne på sitt femte övertidsår. Det kommer inte att hålla länge till att bara lappa och laga och hoppas. Vi begär inga hallbyggen och sådant. Men en modern konstfryst isbana och en anständig värmestuga för våra hårt prövade föräldrar skulle vara ett oerhört lyft för bandyn i Finspång och för hela sportfältet uppe på Grosvad”, sa Jesper Forsberg och ställde sig en smula motvilligt vid Bergska skolans tegelvägg för att fotograferas.