Demensteam jobbar över alla gränser
- Det finns ofta en känsla av skam kring demenssjukdomar. Den måste vi få bort. Att drabbas av någon form av demens är en sjukdom, precis som diabetes eller hjärtsjukdom. Det säger medlemmarna i demensteamet i Finspång, fyra kvinnor med olika yrken inom vården.
Marita Bjärehed, (i förgrunden) sjuksköterska på lasarettet och Annika Olsson, sjuksköterska i kommunen. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
- Hittills har primärvården inte varit med i teamet, tyvärr. Men nu är det äntligen på gång, säger Anne-Marie Fröderberg.
Stort behov
Det var Anne-Marie och sjuksköterskan Marita Bjärehed som drog igång demensteamet för två år sedan.
- Behovet var så stort. Inom tvårt upptagningsområde på cirka 22 000 människor finns det statistiskt sett 400 demenssjuka. För två år sedan var hundra diagnostiserade, berättar Anne-Marie. I dag är det cirka 250.
De demenssjuka fanns hemma och på servicehus, de åkte fram och tillbaka till sjukhus för olika sjukdomar. Anne-Marie och Marita kände att de måste göra något för den här gruppen, vars anhöriga slets hårt.
Bedömer funktioner
Efter hand utökades teamet. De började arbeta efter ett program, som bl a innehåller utredning och provtagning för att utesluta andra sjukdomar som ger minneproblem, t ex hjärntumör.
Programmet innehåller också funktionsbedömning, som är arbetsterapeutens uppgift.
- Patienterna remitteras till mig, berättar Christin Almgren, och jag tittar bland annat på hur de klarar vissa vardagliga aktiviteter.Det kan var att kokakaffe eller att stryka en skjorta.
När en patient får diagnosen demens, är det resultatet av flera olika bitar som lagts samman. Provtagning, funktionsbedömning, tester, kanske ryggmärgsprov i en del fall. En mycket viktig och ofta svår del är den sjukes och den anhöriges inställning.
Flera sjukdomar
-.Många saknar sjukdomsinsikt och de anhöriga har svårt att acceptera den. Det finns ett inslag av skam, som vi måste få bort. Verktygen heter kunskap och att tala öppet om sjukdomen.
Det finns flera demenssjukdomar. Alzheimers anses vara den vanligaste, men Anne-Marie Fröderberg funderar över om inte s k blanddemens är lika vanligt. Det är alzheimers med inslag av s k vaskulär demens, som i sin tur beror på cirkulationsstörningar i hjärnan till exempel blodproppar eller stroke
Det finns ingen bot mot demenssjukdomar. Numera finns dock bromsmediciner. De fungerar enbart för dem med alzheimers eller blanddemens, men inte för alla i denna grupp.
- Har de andra sjukdomar också, kan medicinerna moverka varandra, säger Anne-Marie Fröderberg. Dessutom är medicinen väldigt dyr.
Avlastning
Det finns 61 vårdplatser för demenssjuka i Finspång, förutom dagverksamheten. De flesta bor dock hemma och vårdas av anhöriga. Det finns möjlighet till dagverksamhet och korttidsboende för att avlasta anhöriga.
- Många anhöriga har väldigt svårt att ta steget, de känner att de sviker säger kommunens demenssköterska Annika Olsson. Men det är viktigt att de anhöriga får avlastning.
Tio timmars avlastning kan man få avgiftsfritt i Finspång. Reglerna för detta är olika i landets kommuner.
Utbildning
Demensteamet träffas ungefär en gång i månaden för utbyte av erfarenheter, samt diskussioner om patienter och nya rön. I dagarna har demensteamet besökt anhörigföreningen i Finspång, för att berätta om sitt arbete. Att ge den anhörige stöttning och kunskap är en viktigt del av demensomvårdnaden.
- Tina Axelsson, chef för anhörigstödet, och jag ska sätta igång en utbildning för anhöriga till demenssjuka i Finspång, berättar Annika Olsson. Vi samarbetar också med anhörigföreningen.
Så jobbar vi med nyheter