"Hur många gånger har man inte hört om grannar som efter ett våldsbrott berättar att de hört ljud eller misstänkt att något var fel", säger Ida Larsson på Vallonbygden.
Undersökningar visar att de flesta som utsätts för våld i nära relationer inte anmäler förövaren. Enligt Rädda Barnens beräkningar lever omkring 200 000 barn i Sverige i hem där våld förekommer.
– Givetvis är inte Finspång undantaget, säger Ida Larsson, kommunikations- och digitaliseringsansvarig på Vallonbygden.
– Hur många gånger har man inte hört om grannar som efter ett våldsbrott berättar att de hört ljud eller misstänkt att något var fel. Om man själv inte vågar knacka på är det viktigt att larma direkt.
Vecka 47 (21-27 november) uppmärksammas En vecka fri från våld. I Finspång innebär det startskottet för kampanjen Huskurage, där Vallonbygden i samarbete med kommunen uppmanar hyresgäster att agera om de misstänker att grannar far illa.
Det kommunala hyresbolaget ansvarar för ungefär 1 960 lägenheter. Deras hantverkare kommer dagligen i kontakt med många personer och får en unik insyn i hemmen.
– Vi ser vad det är för folk som bor i lägenheterna, konstaterar reparatören Leif Brunlöf.
Kenneth Bauer och Leif Brunlöf diskuterar med kollegorna när de ser varningssignaler.
Han har arbetat här i 44 år, kollegan Kenneth Bauer i drygt ett år. Under det året har Kenneth hunnit göra två orosanmälningar, men han undrar om han inte borde ha gjort fler.
– Man blir nog avtrubbad. Det är en väldig oreda i många lägenheter och efter ett tag tänker man att det är väl så här det ska vara, säger han.
"Ser vi att det finns blöjor slängda lite överallt och sådana saker, då måste vi se vad det är som gör att det ser ut som det gör", säger Leif Brunlöf.
Leif håller med.
– Det finns hur mycket som helst att anmäla. Om man tänker hur man själv vill ha det så skulle man säkert kunna göra en, två anmälningar per dag.
– Då pratar vi inte om våldet, för det ser vi nästan aldrig, men det är klart att man kan lägga ihop ett plus ett, säger Kenneth.
Vad är det ni ser som ni reagerar på? Handlar det om tecken på missbruk?
– Ja, det kan det dels vara men vi ser ju också hur husdjuren mår.
"Var går gränserna när ska vi göra en anmälan? Jag tror att vi borde ha en lägre ribba", säger Kenneth Bauer.
Kommunen har hållit en timmes föreläsning för att de anställda ska kunna svara på frågor som väntas uppkomma i och med kampanjen, men de önskar också tydligare riktlinjer.
– Vi för mycket dialoger internt. Återigen, man skulle bjuda hit kommunen. Var går gränserna när ska vi göra en anmälan? Jag tror att vi borde ha en lägre ribba, säger Kenneth Bauer.
Leif tillägger:
– När det gäller barn har vi en lägre tröskel. Ser vi att det finns blöjor slängda lite överallt och sådana saker, då måste vi se vad det är som gör att det ser ut som det gör.
Under veckan sätts information upp i alla trappuppgångar. Samtidigt delas lappar på svenska och engelska ut till alla hushåll.
– Det går att hjälpas åt. Det är viktigt att höra och framför allt att våga. När de gör en anmälan till Securitas är de anonyma, säger Leif Brunlöf.
"Ett syfte med den här veckan är att förebygga och fundera över de normer som finns i samhället", säger socialsekreterare Helena Bennett.
En vecka fri från våld har uppmärksammats i Finspång tidigare, men inte i samma skala som i år. Veckan inleds på måndagen med fackeltåg och tal av ordföranden i brottsförebyggande rådet, Frida Granath (S).
– Ett syfte med den här veckan är att förebygga och fundera över de normer som finns i samhället, säger socialsekreterare Helena Bennett.
Det görs bland annat genom en föreläsning för gymnasieelever av den ideella organisationen Under Kevlaret, som riktar in sig på att stötta unga killar. De vill väcka tankar om vad normerna gör med den egna hälsan, men också i relationer.
Relationsvåldsteamet kommer vara synligt under veckan, för att visa vilket stöd som erbjuds.
– Vi dömer inte någon. Även de som använder våld ska kunna få bra hjälp, säger Helena Bennett.