Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

De samarbetar för Finspångs invandrare

Hur ser den nya asyllagen ut? Vad ska man göra när invandrare säljer blommor i servicehemmen? Och hur ska man få fler invandrare att engagera sig i föreningar? Det var några av de frågor som ställdes när Nätverksgruppen för invandrararbete träffades i onsdags.

Nätverksgruppen för invandrararbete i Finspång har funnits i tre år. Från höger Lennart Karlsson (Hyresgästföreningen), Jana Vähäkangas (Grosvadsskolan), Amna Mujanovic´(Hårstorpsskolan), Suoda Talic (socialförvaltningen), Ann-Charlotte Gram (socialtjänstens myndighetskontor), Birgit Johansson (Grosvadsskolan), Johan Kind (Migrationsverket), Mirsad Mevdzanic (Migrationsverket) och Anna-Karin Skarp (Bergska skolan). Foto: Titti Olovsson

Nätverksgruppen för invandrararbete i Finspång har funnits i tre år. Från höger Lennart Karlsson (Hyresgästföreningen), Jana Vähäkangas (Grosvadsskolan), Amna Mujanovic´(Hårstorpsskolan), Suoda Talic (socialförvaltningen), Ann-Charlotte Gram (socialtjänstens myndighetskontor), Birgit Johansson (Grosvadsskolan), Johan Kind (Migrationsverket), Mirsad Mevdzanic (Migrationsverket) och Anna-Karin Skarp (Bergska skolan). Foto: Titti Olovsson

Foto:

FINSPÅNG2005-12-08 06:00
För tre år sedan fick Finspång sina första asylsökande. Ingen av de myndigheter som tog emot dem hade koll på vad de andra myndigheterna gjorde. Därför startade man Nätverksgruppen för invandrararbete i Finspångs kommun.
- Vart ska man vända sig när invandrare säljer blommor vid dörren, till exempel på servicehemmet? frågar Carin Zander från Hyresgästföreningen, på gruppens möte i onsdags.
Hon vidarebefordrar frågan från personalen på ett servicehem i Finspång.

"Ring polisen"
- Vad skulle du ha gjort om det inte var en asylsökande? Så ska man göra även med asylsökande, svarar Mirsad Mevdzanic, handläggare på Migrationsverket.
Någon föreslår att man skulle kunna prata med chefen på servicehemmet om lås och koder.
- Jag tycker att de ska ringa polisen om de är rädda, säger Suoda Talic, integrationshandläggare på socialförvaltningen.
Gruppen, som består av Migrationsverket, socialtjänsten, polisen, hyresgästföreningen, Vallonbygden, Kungsleden och skolan, vänder och vrider på frågan tills den är ordentligt besvarad.

Ny asyllag
Sedan tar man nästa fråga. Är det någon som vet hur den nya asyllagen ser ut? Mirsad Mevdzanic förklarar. Den nya tillfälliga lagen, som gäller fram till den 31 mars, ska göra det lättare för gömda flyktingar att få stanna i Sverige. Hinder för en person att återvända till sitt hemland ska väga tyngre i bedömningen.
- Jag tror att alla barnfamiljer får stanna, säger Mirsad Mevdzanic.
Ingen ska heller att skickas tillbaka till något av de tre länderna Afghanistan, Somalia eller Irak.
I Finspång finns de drygt hundra asylsökande för närvarande. Kommer den nya lagen att påverka Finspång, undrar någon.
- Nej, det finns inte så många gömda familjer i Finspång. Jag känner bara till en familj och de barnen har gått i skola hela tiden, säger Mirsad Mevdzanic.
Så vänder sig socialförvaltningens Suoda Talic till hyresgästföreningens Lennart Karlsson. Hon föreslår ett samarbete för att dra i gång en förskoleverksamhet på Hårstorp. Barnen där har ingenting att göra på dagarna.

"Dålig kontakt"
- Vi har väldigt dålig kontakt med invandrare i våra områden. Vi försöker, men det är svårt. Det är väldigt få som engagerar sig i föreningar, säger Lennart Karlsson.
Kanske för att de inte förstår lapparna i trapphuset, menar Suoda Talic och påpekar vikten av tolkar. Enligt henne behövs det muntlig information och ett ansikte att komma ihåg.
- Visst finns det mer att göra, utan tvekan! säger Lennart Karlsson och nappar på förslaget.
Nätverksgruppen träffas ungefär fyra gånger om året. De tycker att mycket av "runtskickandet" av asylsökande har upphört tack vare deras samarbete. Nu vet de vart de ska vända sig och med vilka frågor.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om