Linda Ulriksson, verksamhetschef och samordnare för våld i nära relation, påpekar att det går att ringa och rådfråga anonymt till teamet.
Våld i nära relation är ett vanligt problem i familjer. Det kan vara våld i olika skepnader: Fysiskt i form av slag och sparkar, psykiskt med kränkningar och hot eller genom sexuellt påtvingade aktiviteter. Men också ekonomiskt genom att inte få arbeta eller ta hand om sina pengar, materiellt när partnern förstör ägodelar eller genom försummelse som felaktig medicinering.
Relationsvåldsbrotten kan ske på en mängd olika sätt, men är också en brottslighet där mörkertalen är stora på grund av att många inte vågar anmäla eller vet vem de ska kontakta.
– Våld i nära relation är mycket vanligare än man tror. Minst var fjärde kvinna utsätts för våld i nära relation någon gång under sin livstid. Det påverkar jättemånga, både män och kvinnor drabbas, men kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld. För många kvinnor är det ett stort steg att anmäla, betonar Frida Granath, ordförande i Brå i Finspång.
Men i Finspångs kommun finns ett relationsvåldsteam som erbjuder stöd och stöttning när det gäller dessa frågor. Förra året hade teamet 36 ärenden i kommunen gällande vuxna personer.
– Vi har sett en minskning under pandemin när färre sökt sig till oss, men nu ser vi en ökning igen. Det kan vara svårt att söka hjälp när man varit isolerad hemma, säger Linda Ulriksson, verksamhetschef och samordnare för våld i nära relation.
Helena Bennett och Elisabet Arvidsson arbetar som socialsekreterare i relationsvåldsteamet i Finspång.
Våld i nära relation finns i hela samhället och kan yttra sig i form av fysiska slag eller sparkar, men även på andra sätt.
– Det psykiska våldet med olika typer av kränkningar är så gott som alla vi har kontakt med utsatta för. Det far folk mest illa av, det sätter sig på folk, menar Helena Bennett, socialsekreterare i relationsvåldsteamet.
Nina Johansson, gruppchef för familjeteamet, påpekar att det kräver en del att våga ta hjälp för de personer som utsätts för våld.
Våldet påverkar inte bara den drabbade personen, utan även många närstående.
– Det får följdeffekter, många har barn och ett nätverk, där det kan kännas skamfyllt att berätta. Det är mycket skuld och skam, att våga ta hjälp kräver en del, påpekar Nina Johansson, gruppchef för familjeteamet.
Relationsvåldsteamet erbjuder stöttning i form av samtalsgrupp, enskilda samtal eller andra praktiska frågor kostnadsfritt.
– Det är ingen kö hos oss, utan man får hjälp direkt. Vi erbjuder även de som utsätter andra för våld hjälp att ändra sitt beteende. Det brukar vara mindre vanligt och röra sig om några enstaka fall per år, säger Helena Bennett.
Finspångs kommuns relationsvåldsteam arbetar för att göra det möjligt för alla att leva i relationer utan våld.
Hur bemöts en person som utövat våld mot närstående?
– Vi brukar börja med en kartläggning, vad har triggat personen som har lett till att den utövat våld, säger Helena Bennett.
Det är möjligt att ringa till teamet och rådfråga anonymt.
– Det finns även nationella hjälplinjer, som Kvinnofridslinjen eller "Välj att sluta", om man vill ta kontakt på det sättet först. I kontakt med nationella stödlinjer kan service ges på många olika språk, säger Linda Ulriksson.
Linda Ulriksson, Elisabet Arvidsson, Nina Johansson och Helena Bennett diskuterar våld i nära relation.
Hur ska ni göra för att fler ska få upp ögonen för er verksamhet?
– Vi är synliga i form av olika kampanjer på sociala medier för att visa att vi finns. Vi vill att det ska vara enkelt att söka till oss, säger Elisabet Arvidsson, socialsekreterare i relationsvåldsteamet.
– Vi har utbildat hemtjänstpersonal, chefer i kommunen och erbjuder övriga kommunanställda utbildning i hur våld i nära relation upptäcks och vi har även haft utbildningar på Siemens. Det handlar bland annat om att våga fråga och se mönster för att upptäcka om någon bekant far illa, säger Linda Ulriksson.
Nina Johansson och Helena Bennett berättar om hur relationsvåldsteamets arbete ser ut.
Dessa brott blir allt vanligare i unga åldrar.
– Relationsvåld ökar hos unga. Fler unga tjejer söker sig till Ungdomshälsan, där det framkommer tecken på relationsvåld. Vi har planer på att skapa en grupp för unga tjejer, förutom den vi har för vuxna, i relationsvåldsteamet, säger Nina Johansson.
Människor i alla åldrar söker hjälp.
– Vi har personer ända upp till 80-årsåldern. Det kan vara någon som levt i en lång relation som inte varit bra och känner att de vill ändra sin levnadssituation under de sista åren, berättar Helena Bennett.
– Det är även viktigt att påpeka att om man är i akut behov av hjälp på grund av en våldsam situation, får man hjälp direkt, betonar Linda Ulriksson.
Socialrådet Kristin Andersson (KD) tycker att det är jätteviktigt att folk får upp ögonen för att det finns hjälp att få genom relationsvåldsteamet.
Socialrådet Kristin Andersson prisar relationsvåldsteamets insatser.
– De gör ett fantastiskt, jätteviktigt arbete. Mycket handlar om att våga fråga, våga prata. Vi vill att fler ska få upp ögonen för att hjälp finns, säger Kristin Andersson.