Nysilverbestick och även skålar, uppläggningsfat och kaffeservis av nysilver!
Så serverades patienter på Finspångs numera nedlagda lasarett på 1930-talet. Men det var inte till vilka patienter som helst, utan de så kallade privatpatienterna!
1983 anordnade Finspångs ABF en studiecirkel, som kallades för "Risingespegel".
Det utmynnade i en bok som utgavs samma år av ABF i Finspång med titeln "Vandringar i tiden i Finsponga län", med minnesbilder från en svunnen tid.
I boken berättar Elsa Christina Ek och Märta Johnson, som var anställda på lasarettet på den tiden, om skillnaden mellan att vara en "vanlig" patienter och en privatpatient.
Ibland säger man att det vore spännande om "väggarna kunde tala". I den här artikeln får man en känsla av att väggarna i Finspångs numera stängda och snart rivna lasarett får möjlighet att tala - tack vare Elsa Christina Ek och Märta Johnson:
"Efter några år kom Elsa upp på avdelning. På Tvåan, som biträde på privatrummen. Tvåan var en lite knepig och arbetsam avdelning, därför att där var en blandning av barnsal, BB-sal och tre privatrum på samma avdelning.
Privatpatienterna måste man vara särskilt uppmärksam mot. Om man drog på sig anmärkning från en privatpatient, kunde man bli avskedad.
Det var stor skillnad på sals- och privatpatienter. På "privaten" var maten finare med flera rätter än på sal. "Privatens mat dukades på särskilda brickor med ben, som ställdes över bädden framför patienten, sedan man hjälpt till med att stötta bakom ryggen med kuddar.
Brickorna dukades med nysilverbestick och med skålar och uppläggningsfat och kaffeservis av nysilver.
Privatpatienternas mat var nog delvis densamma som serverades i sköterskornas matsal, om patienten inte hade diet.
Privatpatienterna fick inte väckas för tvättning och temptagning före klockan sju, så mellan sex och sju hade privatbiträdet till uppgift att vara på BB första timmen, skölja mammor, linda barn och hjälpa till med bäddningen.
Den som hade privatrummen hade också hand om det sterila, att sköta instrumentkoken och se till att rondbordet var riktigt dukat samt att följa med på ronden och dra rondbordet och att öppna och stänga dörrar för ronden från sal till sal."
Angående gruppfotografiet har Elsa Christina Ek och Märta Johnson de skrivit ner följande bildtext:
"Fotot föreställer dagrummet på kvinnliga avd I på Länslasarettet i Finspång, någon gång på 1930-talet. Där sitter nästan hela personalen på sjukhuset: 1:a raden från vänster: Syster Hildur på trean, dr Krook, underläkare, syster Olga, husmor och op.sköterska, syster Margareta, Ettan, syster Elisabet, Tvåan, syster Brita, lab- och röntgensköterska, dr Hultgren, t.f. överläkare, sysslomannen.
Andra raden: Kajsa och Adele på kliniken, Sara och Britt-Lis också kliniken, Fru Gustafsson i tvätten, Rut Axelsson, tvättföreståndarinna, Berta i bageriet, Anna i badet, Lilly, Judit och Greta på Trean, Dagmar i köket, serverade i systrarnas matsal.
Tredje raden: Karin i köket, Alva i tvätten, Hilda på Tvåan, Elsa, Ingeborg i badet, Dagny, löpare för avd.biträdena när de vakade, Britta på Ettan."
Det här var första delen av två i Folkbladet, från den här artikeln i ABF-boken, om Finspångs lasarett på 1930-talet.
I nästa artikel kommer Elsa Christina Ek och Märta Johnson, som jobbade på Finspångs lasarett under 1930, att berätta mer kuriosa om arbetet på Finspångs lasarett en gång i tiden.