Datorer förenar generationer
FINSPÅNGSjälva projektet mötesplats Storängsskolan har ännu inte kommit i gång. Men i går "tjuvstartade" man med att överbrygga generationerna via datorer.
Att lära över generationer betyder inte bara att man lär sig om datorernas värld. Klara Eklöf och Gerd Jakobsson lär säkert känna varandra också. FOTO. TITTI OLOVSSON
Foto:
- Vi har ju tidigare haft kurser för pensionärer som vill lära sig mer om datorer, men sedan blev det för dyrt med lokaler, berättar Lisbeth.
Då hörde hon talas om den öppna skolan och att det fanns en vilja att kunna använda skolans lokaler även efter lektionstid. Så föddes idén om att elever på Storängsskolan skulle kunna lära pensionärer mer om datorer.
- Tillsammans med rektor Åke Liljedahl och fritidsassistent Christina Gustafsson kom vi fram till hur vi ville lägga upp kursen, säger Lisbeth Andersson.
<b>Stort intresse</b>
Intresset från elevernas sida att vara med och lära ut datakunskaper till pensionärerna var stort. Mycket större än vad i alla fall Lisbeth trodde.
- Vi fick in så många svar från ungdomar som ville ställa upp att vi var tvungna att lotta ut åtta elever.
Åtta elever ska ta sig an åtta pensionärer vid åtta tillfällen. Fyra gånger under höstterminen och fyra under vårterminen. De går grundligt tillväga.
Efter ett kort välkomnande och en önskan om att lycka till från både Åke Liljedahl och Lisbeth Andersson får eleverna grabba tag i varsin pensionär. Sedan bär det av till olika datorer på skolan.
<b>Viljan att mötas</b>
Klara Eklöf är 15 år och hon har grabbat tag i 50 år äldre Gerd Jakobsson. De slår sig ner vid en dator som står lite undanskymd i ett rum innanför ett klassrum.
<B>? - Vet du hur du sätter på en dator?</B>
- Ja på den jag har hemma, svarar Gerd.
Klara pratar och visar på datorn. Grundligt. Hon börjar med att berätta om att programmet heter Windows 95 och det tycker Gerd är bra.
- Det är det jag har hemma, säger hon.
- Om du klickar där så blir dokumentet minimalt på skärmen, säger Klara.
- Ojdå vad liten den vart, säger Gerd när hennes dokument krymper ihop till en liten plutt i skärmens nederkant.
Så sitter de där framför datorn, tätt tillsammans och upptäcker att nervositeten håller på att släppa.
<b>För vardagsbehov</b>
- Jag har en dator hemma, men sedan min man gick bort för tre år sedan, har den mest bara stått. Nu har jag bestämt mig för att jag vill kunna använda den, kunna söka på internet och skriva så att det ser snyggt ut, säger Gerd.
Klara säger sig inte vara någon dataexpert och ville mest vara med om det här för att hon tycker att det ska bli kul att lära ut.
- Jag tyckte att det skulle bli kul att möta äldre människor.
Det är väl det som är själva meningen med kursen att låta generationer mötas.
- Ungdomar är lata och pensios är gaggiga, alla har vi väl vanföreställningar. Här är ett jättebra tillfälle att ändra på dem. Samtidigt som lokalerna kommer till användning, säger en nervös, men hoppfull rektor.
Så jobbar vi med nyheter