Om det inte går att förvara sakerna vid en vräkning kommer de antingen säljas eller kastas av Kronofogden.
Sedan 2017 har kurvan för antalet vräkningar pekat stadigt uppåt. Under det första halvåret i år genomfördes 1 579 vräkningar i landet, vilket innebär en ökning med tio procent jämfört med samma period året innan, visar statistik från Kronofogden.
Även i Finspång har vräkningarna ökat. År 2021 genomfördes fyra vräkningar – förra året var det fjorton. Även ansökningarna om vräkning har ökat: från 13 till 30 på två år.
Vräkning kan leda till hemlöshet och ohälsa och innebära mycket lidande för den drabbade och familjen. Det medför också stora kostnader både för individen och för samhället.
Statistiken visar också att allt fler barn berörs av vräkningar. I Östergötland rörde det sig förra året om totalt 40 barn som vräktes från sin bostad, fem av dessa i Finspång.
– Det är förfärligt, säger Pia Kjellbom, forskare vid Linköpings universitet, som har studerat vräkningar.
– Om vräkningen sker till hemlöshet uppstår många skador hos barnet: man förlorar tilliten till samhället, är orolig för sina föräldrar, har svårt att göra läxor... Vräkningar generellt är också kopplade till en mycket förhöjd risk för suicid, därför finns det i vissa fall även risk att föräldrarna tar livet av sig och då har man inte bara förlorat sitt hem.
Pia Kjellbom, forskare vid Linköpings universitet på Campus Norrköping.
Varför ökar vräkningarna?
– Jag har inga studier på det, men till exempel pågår forskning nu som visar att avslaget på biståndsansökningar ökar – det kan vara en förklaring. En annan kan vara omvärldsfaktorer, som att det blivit dyrare. En absolut majoritet av vräkningarna beror på att personen inte klarar av att betala hyran.
Riitta Leiviskä-Widlund (S) är socialråd i Finspångs kommun. Hon tror att en av orsakerna till att vräkningarna ökar i Finspång är arbetslösheten.
– Vi har en högre arbetslöshet här än i riket, trots att här finns en stor arbetsmarknad. De som inte får jobb har inte rätt utbildning, som våra stora industrier kräver.
Riitta Leiviskä Widlund (S), socialråd i Finspångs kommun.
Hon håller med forskaren om att en orsak också kan vara att det i dag är svårare att få olika typer av bidrag.
– Ja, man är mycket tuffare, man får inte mer än det riksnormen säger, det kan i vissa fall vara att barn får gympaskor för att delta i en aktivitet eller så, men det är mycket minimalt. Man jobbar mer mot att personen ska komma i egen försörjning.
För att hjälpa personer att inte vräkas finns kommunens bostadssamordnare och budget- och skuldrådgivare som till exempel kan hjälpa till att medla med hyresvärden för att få till en avbetalningsplan. Men trots att bostadssamordnarna, enligt Riitta Leiviskä-Widlund, förra året lyckades stoppa 14 vräkningar där 28 minderåriga barn var inblandade, kan det bli neddragningar på området.
– Vi har hårda besparingskrav inom den sektorn. Men inga beslut är tagna än.
Så det kan eventuellt dras ner på resurserna?
– Ja, det skulle det kunna göra, men inga beslut är fattade. Kommunerna måste ha budget- och skuldrådgivare, men det står inte i lagen hur det ska se ut.
Så vad skulle det kunna dras ner på?
– Jag vill inte gå in på det i det här läget.
Barn drabbas hårt vid en vräkning, säger forskaren Pia Kjellbom.
Hur ska ni arbeta framåt, vad kan ni göra för att se till att inte barn vräks?
– Socialtjänsten har en stor uppgift i det här, att till exempel hitta en billigare bostad, om man inte kan komma överens med hyresvärden. Men framförallt behöver man komma i egen försörjning och betala sina boendekostnader.