Man snappar upp en och annan åsikt där frustration över Finspångs centrum vädras. Det är allt ifrån butiksdöd och bristande utbud, arkitekthavererad bebyggelse, förbryllelser över trafiksituationen, och sen ett vårdbygge uppe på det moset.
Jodå, det has åsikter, och det är väl någonstans ändå gott. Åsikter är vilja till förbättring, i bästa fall. Jag och en kollega på jobbet brukar roa oss med resonemanget; vad är det folk saknar när de ondgör sig över ett exempelvis ”dött” centrum? Fler butiker? Fler platser att ta en fika eller en pilsner på?
Jo då för all del, men skulle vi nyttja det? Det måste ju finnas en orsak till att flera näringsidkare tvingats slå igen. Skulle bärigheten i affärslivet bli bättre om man likt Kiruna flyttade kommunens centrum till exempelvis söder om Kattalakorset. Skulle avståndet då till Norrköping innebära att folk handlade hemma i Finspång istället? Den geografiska placeringen rår vi dock inte på, och jag är övertygad om att kronans folk som på 1500-talet skickades ut i terrängen för att undersöka förutsättningar för upprättande av järnbruk och till sin glädje fann den sammanbindande ån med den ytterst lämpliga fallhöjden mellan Bönnern och Skuten inte hade funderingar på om det i framtiden skulle vara en lämplig plats att även bedriva diversehandel på. Knappast! Vi är där vi är och vill vi ha ett större utbud på orten får vi först börja prioritera det vi har.
Personligen är jag av den absoluta uppfattningen att alla satsningar är av godo. Man kanske får offra något, men vinner något nytt och förhoppningsvis något mer istället. Länge stod nästan nybyggnationen på orten still, och byggnationer är en tydlig markör för utveckling och tro på framtiden. I början på 90-talet byggdes Majelden och missionskyrkan. I övrigt var det ganska tyst. Det var mera så att hus plockades ner och skickades till student-Ryd.
Men dottern och jag gled runt på byn härom kvällen i vår icke ”raggarmässiga” Volvo och stannade bland annat för att titta på den växande Vårdcentrumgropen. Följden blev att vi började prata om de nybyggnationer som hon i sitt nu 12 åriga liv hittills fått uppleva och hon rabblade då upp Badhuset, Bildningen, Majoren, nya Siemenskontoret, Lillängen, Biltvätten, KL, Willys och så självfallet Dollars. Vi konstaterade att det är rätt häftigt egentligen, och jag är glad över att hon får växa upp i en tid och i en ort som i den meningen andas framtidstro.
Vårdcentrum kommer innebära fler människor i centrum, och kan vi dessutom välja att lägga mer köpkraft här på orten, så ska ni nog få se på tusan framöver!