Jag minns att den handlade om skönhetsideal och om hur de har sett olika ut genom historien och hur olika former på rumpor uppskattas olika på olika platser i världen.
Sedan dess har det blivit många krönikor.
Den som följt dem vet att jag har en stor passion för att resa, inte så mycket för att ligga på stränder, utan oftare för att se, uppleva, lära och få nya insikter.
En krönika skrev jag på ett urmysigt café mitt i gatuvimlet i Tbilisis äldre stadskvarter. En annan kom till på ett café på en charmig bakgata i Warszawa. Ytterligare en vid frukostbordet i en enkel hotellrestaurang i Vilnius där jag kunde betrakta morgontrafiken genom en regnig fönsterruta.
En krönika som var väldigt jobbig att skriva tog sin början på ett strandcafé i Beirut efter vistelser i flyktingläger och med utsikten över det hav som slukat så många människoliv.
Samtidigt vet ni att jag älskar att bo i Finspång. Den här krönikan är inte skriven på något café i Finspång men den är skriven efter en caférunda som jag drog med en av mina systrar på.
Vi började på Pressbyrån. Ja, jag tycker faktiskt att det är ett alldeles utmärkt litet café. Kaffet smakar gott och syrran köpte en inspirerande trädgårdstidning. Sedan satt vi där vid det lilla bordet utanför, läste, småpratade och njöt en stund i solen.
På Veda Pizzeria och Konditori i gamla Centrumhuset njuter jag av underbara bakverk. För den som ännu inte upptäckt Veda skulle jag säga att ett besök är snudd på ett måste.
En titt hos Mingla resulterade i ett litet inköp och sedan var det dags för kaffe latte och bakelse på Kryddans Thé & Kaffehandel. Här gjorde vi dagens längsta häng i de sköna sofforna.
Att klämma in ett cafébesök i den fullspäckade almanackan då och då kan vara en bra idé. En pratstund med en god vän är behövlig ibland.
Min syster och jag pratade av oss om allt från krig och kärnvapenhot till våra mera personliga vardagliga bestyr. Då känns allt lite lättare en stund.
Proppmätta knallade vi hemåt men slank in på Middle East Livs och handlade lite frukt, samt på Finspångs Bryggeri och Deli-Skafferi och köpte kombucha. Tusen tack till min kloka syster som så ofta har förmågan att se klart i krångligheter.
Våra magar ville inte ha mer kaffe just då men Centrumkyrkans nya café kan jag också varmt rekommendera.
Där finns ett jättefint lekrum där mina barnbarn lekte affär vid ett tidigare besök i år. Kaffe och djupa eller ytliga diskussioner kan förstås avnjutas på någon av alla våra restauranger i centrum också.
Jag ser fram mot att korvkiosken kan öppna igen och deras goda kaffeshake i sommarvärmen.
Ja, jag vet, Coop Café på Viberga är inte heller så tokigt. Eller varför inte testa cafét hos ridskolan i Torstorp eller IK Guts café i ishallen. Båda drivs ideellt av sina föreningsmedlemmar men välkomnar alla.
Har ni tänkt på vilken härlig cafékultur vi har? Finspång levererar som vanligt. Fast det utesluter ju inte att lugnet vid en sjö eller i en skogsglänta lockar ibland. Då stoppar jag en kaffetermos i ryggsäcken och ropar på hunden …