Redan på slutet av 1800-talet bildades de första konsumtionsföreningarna i Sverige. Tanken bakom den kooperativa rörelsen var att göra affärsinnehavarens ställning mot kunderna mer moralisk; bland annat infördes ett förbud mot kredit eftersom detta kunde sätta fattiga kunder i något som påminde om livegenskap gentemot handlarna.
Finspångs konsumtionsförening bildades 1915 och den första affären slog samma år upp portarna på Bergslagsvägen. Men när man bläddrar i Östergötlands dagblad från den åttonde oktober 1917 ser man att dessa nystartade affärer minsann inte var fredade från brottslingar. Här konstateras nämligen att det ägt rum en inbrottsstöld i kooperativa handelsaffären i Ljusfallshammar där handelsvaror för över 700 kronor stulits (en ansenlig summa på denna tid). Men man har två misstänkta: Tillförordnade kronolänsman Lilliebäck som leder spaningarna "har lyckats fastslå signalement på personerna" vilka bägge har bedömts vara ungefär 176 centimeter långa.
Här kan det vara intressant att påminna om den livliga debatten i nutid om huruvida polisen ska gå ut med signalement och vad som är relevanta upplysningar. Man kan konstatera att signalementen 1917 kunde vara av det betydligt mer detaljerade slaget: Den ene personen uppges vara "omkring 35 á 40 år och ljuslagd, slätrakat ansikte samt rödaktigt skäggstubb samt välvårdade händer. Han var iklädd grå kavaj, randiga grå mollskinnsbyxor samt gula, trasiga skor. Den andra är cirka 40 år gammal, rödbrusig med rödaktiga ögonbryn och mustacher, 'sur uppsyn' samt 'tittar under lugg'. Han var iklädd blågrå mjuk hatt, blå cheviotkostym, blå linnebyxor och svarta skor".
Det är inte utan att man undrar över det aktuella vittnet som måste vara ett fenomen när det gäller iakttagelseförmåga och gott minne.
Lite senare i månaden kom nästa dråpslag för den kooperativa rörelsen när en eld bröt ut i Finspongs konsumtionsförenings magasin "varvid största delen av lagret uppbrann" – enligt artikeln den 17 oktober handlade det om matvaror, tvål och annat. Visserligen anlände Finspongs brandkår till platsen i stort sett omgående men på grund av vattenbrist "tog släckningen längre tid än det annars behövt". Här bedömdes värdet av det förstörda ha uppgått till hela 5000 kronor. Brandorsaken antogs vara självantändning och trots att man gjorde ytterligare undersökning av saken kom man inte längre i att hitta en orsak.
Men även handlare utanför kooperationen drabbades naturligtvis av mer eller mindre förslagna brottslingar. Den 10 oktober kan Östergötlands folkblad berätta om en handlare i Hällestad som fick besök i sin affär. En 17-årig yngling kom in och "hälsade från handlandens fru att en kvinna som för tillfället befann sig på besök hos henne, svimmat varför handlaren genast skulle inställa sig". Handlaren skyndade sig givetvis iväg för att bistå sin hustru men "under tiden passade ynglingen på att omhändertaga affärens kassa, förvarad i en cigarrlåda, varpå han försvann".
Huruvida lagens långa arm lyckades treva sig fram till denna unga tjuv förtäljer inte historien.
Kooperationen blev ju för övrigt en framgångssaga i Finspång: 1929 bildades Norra Östergötlands Konsumtionsförening – i Finspång fanns då ett 30-tal Konsumbutiker. Långt senare – på 1970- och 1980-talen – skulle stormarknaden Viberga dra konsumenter från när och fjärran.