Brita har stuckit sig själv mer än 50 000 gånger
Brita Andersson har levt med diabetes i halva sitt liv. Mycket har förbättrats under åren.- Förr fick jag slipa nålarna med sandpapper för att de skulle hålla sig vassa.
Nu förtiden behöver Brita Andersson inte längre vare sig koka eller sandpappra nålarna. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto: Fotograf saknas!
- Jag gick till vårdcentralen där jag fick tabletter och broschyrer av en läkare. Sedan minns jag att jag gick och köpte sockerfria skorpor och gick hem och satte på kaffet, säger Brita.
En vecka senare var hon på återbesök. Den läkaren sa att Brita hade så högt socker att hon kunde bli medvetslös när som helst och hon blev inlagd på sjukhus direkt.
Det var då, 1967. På den tiden fick Brita köpa sina egna sprutor och nålar.
- Den första sprutan var av glas och för att hålla den desinficerad så köpte jag en ny kastrull som jag kunde koka sprutan och nålarna i. Efter varje gång jag stack mig blev nålen slö så då fick jag slipa den med ett fint sandpapper.
Mindre men fler doser
Då tog Brita en dos insulin om dagen. Nu tar hon mycket mindre men fler doser i samband med måltider.
- Jag kollar sockret ungefär under en dag i veckan och då kollar jag det fem, sex gånger.
Brita visar den senaste blodsockermätaren som är en blå liten dosa med en skärm där man kan se hur högt sockret ligger. Jag sticker fram fingret och låter Brita sticka mig. Så tar hon lita av mitt blod på en mätsticka och efter ett par sekunder visas siffrorna 5, 3.
- Alldeles perfekt, säger Britas man Alve.
Han har med åren blivit en lika stor expert på diabetes som Brita.
- Jag hör direkt om Britas socker börjar sjunka. Då pratar hon långsammare och rör sig annorlunda. Jag försöker få henne att dricka ett glas mjölk och äta en smörgås för att hon snabbt ska få upp sockret igen.
Ibland vaknar Brita på nätterna av att sockernivån är alldeles för låg och då är det tur att Alve finns där med något sött.
Brita verkar inte tycka att det där med stickandet är det värsta med att vara diabetiker, trots att hon stuckit sig fler än 50 000 gånger.
- Förr tyckte jag det var jobbigt när jag fick insulinkänningar på natten och sedan var tvungen att gå upp och jobba på morgonen. Och så det här med att alltid hålla så exakt på tiderna.
Äter rätt
Brita har levt med sjukdomen sedan hon var 37 år och trodde väl inte riktigt att hon skulle klara sig så länge.
Men genom att äta rätt, motionera och vara noggrann med doseringarna klarar hon sig fortfarande väldigt bra. Och det trots att hon för ett par år sedan drabbades av en stroke.
- Det hade ju ingenting med diabetesen att göra, men det är klart att man undrar hur det kommer sig att vissa människor drabbas av sjukdomar och andra inte.
Att vara diabetiker pratade man inte så mycket om förr, men nu vet Brita att det fanns andra i hennes släkt som också var drabbade. Varför hon fick sjukdomen och vad det var som utlöste den vet hon inte, men hon har en teori.
Stress som utlösare
- Stress är en faktor som påverkar och som gör att sjukdomen kan utlösas.
När Brita drabbades hade hon och Alve fiskaffär i Kisa och de hade två söner. Mycket att styra med. Både Brita och Alve tänkte sig nog att Brita skulle vara hemma i framtiden.
Själv var Brita så tagen av sjukdomen att orken inte fanns. Men så flyttade familjen till Finspång och Alve blev ansvarig för fiskdisken i en livsmedelsbutik som just öppnade.
De hade så mycket att göra att ägaren frågade Brita om hon kunde hjälpa till under ett par dagar. Så blev det och dagarna blev till år.
- Det var ju väldigt bra att han frågade så att jag fick den där knuffen och började jobba igen, säger Brita.
Aktiv i föreningen
Redan då för 37 år sedan gick Brita med i Dibetesföreningen och har under många år varit väldigt aktiv.
Hon är fortfarande medlem och aktiv och nu hoppas både hon och Alve att det finns yngre människor som är diabetiker som vill driva arbetet i föreningen vidare.
<B>Diabetes</B>
Diabetes (Diabetes Mellitus) är inte en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet är för hög.
De två mest kända och vanliga formerna av diabetes är typ 1 och typ 2.
Vid Typ 1 har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört.
Vid Typ 2 är förmågan att producera insulin inte helt borta men mängden insulin räcker inte för kroppens behov.
De båda typerna har många gemensamma drag men skiljer sig också åt på viktiga punkter, bland andra hur de behandlas och orsaken till att en person får sjukdomen.
Oavsett diabetestyp är behandlingens främsta mål att försöka åstadkomma en så normal blodsockernivå som möjligt.
Diabetes är en av de stora folksjukdomarna. I Sverige räknar man med att det finns minst 350.000 människor med diabetes.
Källa: www.Diabetes.se
Diabetes (Diabetes Mellitus) är inte en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet är för hög.
De två mest kända och vanliga formerna av diabetes är typ 1 och typ 2.
Vid Typ 1 har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört.
Vid Typ 2 är förmågan att producera insulin inte helt borta men mängden insulin räcker inte för kroppens behov.
De båda typerna har många gemensamma drag men skiljer sig också åt på viktiga punkter, bland andra hur de behandlas och orsaken till att en person får sjukdomen.
Oavsett diabetestyp är behandlingens främsta mål att försöka åstadkomma en så normal blodsockernivå som möjligt.
Diabetes är en av de stora folksjukdomarna. I Sverige räknar man med att det finns minst 350.000 människor med diabetes.
Källa: www.Diabetes.se
Så jobbar vi med nyheter