– Vår uppfattning är att minst hälften av projekten stoppas innan de kommer till miljöprövning. Kommunen behöver inte motivera beslutet och det kan inte överklagas. Säger kommunen nej blir det inget där, säger Tomas Hallberg.
Holmens planerade vindkraftprojekt i Finspångs och Norrköpings kommun är ett av de större i Sverige, med 77 vindkraftverk med 290 meters höjd, men inte det största.
– Men det ligger i elområde 3 som har störst elanvändning, men inte så mycket produktion. Det här projektet kommer att ha stor betydelse för elsystemet, säger Tomas Hallberg.
Svensk Vindenergi bildades 2009 och är en branschförening bestående av 115 företag som på olika sätt jobbar med vindkraft.
I landet finns nu cirka 4 500 vindkraftverk som tillsammans producerar 29 terrawattimmar el av Sveriges totala elanvändning på ungefär 140 terrawattimmar.
– Vindkraftens andelar ökar snabbt. Då kan man jämföra med Danmark som har tio procent av Sveriges yta och 6 000 vindkraftverk. Den tätheten kommer vi aldrig i närheten av för vi har så mycket vattenkraft och biokraft från skog och avfall, säger Tomas Hallberg.
Han har följt många projekt från sidan och anser att det är svårt att få tillstånd för att bygga vindkraft i Sverige. Mycket har att göra med att flyget och försvarsmakten, ibland med havsörnar och andra fåglar.
Efter Holmens samråd ligger nästa stora steg i beslutprocessen hos kommunerna.
– Tillstyrker kommunerna projektet kan miljöprövningen inledas av Länsstyrelsen. Där kommer frågorna om påverkan av djur, natur och människor. Kommunen ska ta ställning till om området är lämpligt för vindkraftetablering eller om man tänkt något annat där. Vi tycker att miljöprövningen ska få avgöra om det blir en bra placering, säger Tomas Hallberg.
De båda kommunerna har därmed ett stort inflytande över mark man inte äger.
– Skulle ena kommunen säga nej och den andra ja får man överväga om man ska gå vidare med ett halvt projekt, säger Tomas Hallberg.
Vad säger du om motstånd och känslor som kommer upp?
– Det är normalt och mänskligt att vara försiktigt skeptisk till förändringar, vad det än är. Det får man vara lyhörd för. Projekten kommer till för att Sverige har undertecknat Paris-avtalet, EU har tagit mål för förnybar elproduktion och Sverige har väldigt ambitiösa klimat- och energipolitiska mål med sikte på 2045. Politiska beställningar ligger i botten.
Er ställning kring den naturpåverkan som blir vid en etablering?
– Av de elproduktionsformer som kan byggas ut i stor skala är vindkraften den som har minst miljöpåverkan. Inte en enda älv till får byggas ut, kärnkraften är också svår att bygga ut, av ekonomiska skäl. Det kommer att bli mycket sol-el i Sverige, men det finns bättre förutsättningar i andra länder. Sverige har väldigt goda vindförhållanden, så vi kan bygga ut förnybar elproduktion billigare än andra EU-länder.
Han berättar att det under de senaste tio åren inträffat fyra olyckor där vindkraftverk tappat rotorblad.
– Senaste var i Bollnäs-Söderhamn där efterdragningsarbetet inte gjorts. Det är allt annat än bra. Om någon människa finns under är det inte alls bra.
Han håller med om att en påtaglig förändring av horisontlinjen är oundviklig.
– Vindkraftverk syns och hörs. Men det finns ett regelverk i miljöprövningen som ändå funkar rätt så bra.