Uppväxt på en liten ort utanför Denver, Colorado, och tillbringat 16 år i Kalifornien, blev det Finspång för James Robinson och hustrun.
Intresset för natur och mountainbike bidrog starkt. Och att frun fick jobb inom sitt yrke, på Hydro. James Robinson som jobbat på en investeringsbank var villig att flytta.
– Vi pendlade ett år mellan Finspång och USA men föll för Sverige. Vi köpte hus här för tre år sedan. Jag fick min fasta anställning på Siemens då också. Nu ska vi bo här tills vi dör. Vi trivs, jag börjar till och med tappa engelska ord och bli mer bekväm med svenskan, säger 36-åringen och skrattar.
Men ett band finns kvar till USA.
Den medborgerliga plikten att rösta.
James Robinson har redan skickat sin "absentee ballot", som poströsterna kallas.
Dessa röster kan avgöra. Om Donald Trump sitter kvar eller Joe Biden tar över efter 3 november.
– När röstningen är färdig i staterna, är det alltid "absentee ballot" kvar att räkna. Det brukar ofta kommenteras i ett jämnt val, säger amerikanen som kommer följa valet från öppnandet av vallokalerna på östra sidan. Tills de sista stänger på Hawaii.
James Robinson vill inte kalla valen demokratiska. För i presidentvalet väljer amerikanerna direkt den som ska bli president. Istället väljs representanter för varje stat, som i sin tur har rätten att bestämma vem som ska bli president.
– Jag skulle vilja säga att det är en representativ republik. Det känns som en demokrati för folket. Men skulle det verkligen vara en demokrati, borde vi istället få bestämma var pengarna ska läggas. Jag skulle vilja säga att i en demokrati borde folket få bestämma hur mycket av skattepengarna i procent som ska gå till försvar, utbildning, vägar till exempel. Det skulle bokstavligt vara att man lägger sin röst på något bra.
– Nu röstar vi på någon, som kanske inte följer din röst, som väljer en annan person, som kanske inte heller följer din åsikt. Den presidenten lyssnar sedan på någon annan om hur politiken ska se ut, lobbyisterna. Det tycker jag egentligen inte är särskilt demokratiskt, säger James.
Han målar upp en bild där de senaste 20-årens politik har förändrats av internet. Idag kan en presidentkandidat tala till två olika sidor av väljarkåren och få båda att tro att han står på deras sida. Det gick inte förr, med bara en kommunikationsväg ut till folket, via tv-sända tal.
– Jag är 36 år och kanske är kanske mentalt mycket äldre än så. Men talen och debatten som var på 1930-, 40-, 50-talen var goda och välskrivna. Tonen var vänligare. De respekterade varandra och den kunde bara bli president som hade respekt av andra. I min livstid har de flesta presidenter varit personer som inte haft den respekten med sig. Men de blir fortfarande ledare för landet. Jag vet inte vad det säger om vår tid, frågar sig James retoriskt.
– Jag vill egentligen hålla min egen personliga åsikt borta. Men det är svårt när man har känslan att vi väljer clowner som ska representera vad USA är för omvärlden.
Han påpekar att presidentvalet bara är en tredjedel av makten i USA med kongressen och representanthuset.
– Det är kanske bra att presidenten inte har så mycket makt som folk tror. Men de ska i alla fall vara bra ledare och ha respekt av världen. Det känner jag inte att de senaste presidenterna har haft, säger James inför det som betecknas som ett ödesval för USA.