– Det är inget nytt med det för oss. Vi är uppväxta i den andan där det inte skulle slängas något i onödan, sa Britta där vi satt vid ett runt bord i deras Kaffestuga en eftermiddag här alldeles nyligen. Eller så var det Ylwa som sa just de orden medan det kanske var Britta som sa att vurmen för gedigna och hållbara produkter inte var något nytt för den som växt upp i en tid och i miljö "där sådant som kunde överföras mellan generationer var betydligt mer värt än prylar för här och nu bruk."
Britta Eriksson och Ylwa Källgren är ett härligt radarpar. Det har snart gått fyrtio år sedan de bildade Björke Vävstuga AB därför att "de behövde köpa garn" och på den vägen är det. Efter alla år faller de varandra i talet på ett närmast sömlöst sätt. Detta hindrar inte att de har sina särpräglade roller i verksamheten.
– Ylva är sådant som tid och pengar medan jag är mer flummig och innovativ. Det är jag som skruvar mest på våra vävmaskiner medan det är Ylva som säger åt vilket håll jag ska skruva. Det är jag som tänker ut en massa olika mönster och färger för våra produkter medan det oftast är Ylva som slutligen avgör vad som ska produceras, sa Britta och skrattade.
Under vår timme tillsammans blev det många skratt. Det här är två genuint roliga damer som nog för länge sedan har slutat att göra sig till eller att åbäka sig i onödan. De skimrar samtidigt av livserfaren kunskap om livet och tingen.
– När man är ung och dum får man vara med om mycket roligt, sa Ylva när jag ställde frågor om hur det kom sig att den i Björke gård ingifta bondhustrun Britta och vävkursledaren och hemmafrun Ylwa i Falla bestämde sig för att starta ett företag i textilbranschen som just mer eller mindre hade slagits ut i Sverige?
– Vi visste inte om att det var det vi gjorde. Hade vi vetat det så hade vi antagligen aldrig gjort det. Vi ville bara utveckla den lilla vävstuga vi hade här på Björke så att det blev mer lättarbetat. Hit kom runt femtio tanter/tjejer/personer av kvinnligt kön i veckan för att väva och vi ville se om vi kunde få ut mer av allt arbete som vi la ner, berättade Ylwa Källgren.
Britta Eriksson och Ylwa Källgren möttes mot slutet av 1970-talet då vävläraren Ylwa kom ut till Britta för att köpa ull från de får som då fanns på gården. Tycke uppstod och de blev väninnor och tämligen snabbt därefter företagspartners.
Björke gård är en vacker och påtagligt aktiv del av Guds natur här i våra trakter. I en del av fastigheten har Brittas make ett jordbruk med 150 djur. I ett sädesmagasin har Britta och Ylwa inrättat en butik och utställningshall med ett stort utbud av dukar, uddar, gardiner, draperier, stolsitsar, löpare, servetter, underlägg och allt vad det nu är som de tillverkar och säljer. I ett annat och större magasin står vävmaskinerna på rad.
– Våra tre första maskiner köpte vi i Falkenberg i början av 1980-talet. Maskinerna var från 1800-talet och tämligen enkla men alls inte okomplicerade att förstå sig på. Det var nu vi - utan att tänka på det - utvecklades till mekaniker, sa Britta Eriksson.
Inköpen av maskinerna var ett uttryck för Ylwas och Brittas önskan om att "det skulle bli något" av allt vävande. Även om de båda under en period vävde 35 meter vardera i veckan - vilket är lika imponerande som kroppsslitande - så förslog det inget. Med maskinerna kom volymerna.
Inklusive Britta och Ylwa är de idag sju anställda i firman. Ute bland vävmaskinerna träffade jag väverskan/varperskan Lisbeth Ståhl och vävaren/mekanikern Markus Vildeskog. Lisbeth har arbetat i 20 år den 3 februari i år medan Markus inledde sin anställning den 26 juni 2019.
De har, med sina övriga erfarenheter som grund, internutbildats i väveriets konst och skruvande av Ylwa och Birgitta.
Kunderna kommer med bussar, i egna bilar och de kommer via nätet.
– Vi har alltid varit framåt på sociala medier som Facebook och Instagram och faktum är att vi hade en Webshop redan 1995, berättade Britta.
– Det hade vi i och för sig inte mycket för eftersom ingen visste vad en Webshop var på den tiden, sa Ylwa och skrattade.
Att "vara först" handlar inte alltid om att tjäna pengar just här och nu. Vinsterna kan komma mycket senare. Själv kände jag mig hur som helst som en vinnare när jag lämnade Björke Vävstuga med en nyinköpt duk i mönstret Skogens Guld.