Besvikelse och ilska på Högby
Ilska, besvikelse och ledsamhet. Det präglade besökare och personal på hobbyn på Högby i går. Detta efter beskedet om att socialnämnden kommer att lägga ner dagcentralen och göra om den till en träffpunkt.
Doris Carlsson (med barnbarnet Emilia), Anita Svensson och Ulla Bernhard som jobbar på hobbyn är besvikna och oroliga efter beslutet om att hobbyn ska göras om till en träffpunkt där endast en person ska jobba.
Foto:
- Jag är här nästan varje dag. Jag tycker att det är jättevikigt, framförallt att man får träffa andra människor här. Det finns inte mycket för äldre om man inte är med i föreningslivet. Jag blev besviken när jag läste att det här ska försvinna, säger Solveig Persson som också går och väver nästan varje dag.
Besvikelse, ilska och ledsamhet är de ord som besökare, både utifrån och de som bor på Högby, och personal använder den här dagen. Socialnämnden har beslutat att hobbyn kommer att läggas ner och omvandlas till en träffpunkt. Det sker den 1 augusti och redan den 1 juni stängs också matsalen.
- Mat är en livsnödvändighet så det tycker jag är förskräckligt, kommenterar Stig Ljungberg.
Beredda att betala
Den grupp besökare på hobbyn som vi pratar med efterlyser mer dialog med politikerna som har fattat beslutet.
- Det har inte varit några diskussioner, de kunde väl lyssna och inte bara lägga ner det direkt, tycker Gertrud Samuelsson.
De har nämligen idéer på hur man kan göra för att verksamheten inte ska kosta så mycket som den gör i dag. De kan acceptera att ytan minskas, bara till exempel några vävstolar får vara kvar. De är också beredda att betala en viss avgift för verksamheten.
- Vi betalar allt material vi använder i dag, men vi är beredda att betala mer, säger Ulla Öhrn.
- Jag har varit här i snickeriet i åtta, nio år. Jag kan gärna betala för det. Det ska alltid sparas på oss som ligger sämst till, säger Tommy Granroth.
- Jag använder bastun här, vi skulle kunna betala för det, säger Stig Ljungberg.
Efterlyser dialog
Att höja skatten är ytterligare ett förslag de ger politikerna. De uttrycker alla beundran över personalen på hobbyn och är oroade för deras framtid. De pratar om hur viktig verksamheten och inte minst den sociala samvaron är. De visste inte om att nedläggningen skulle ske redan till augusti. De tycker att det åtminstone borde få vara kvar året ut. Material finns till exempel på lager, påpekar de. De säger alla de inte har gett upp, de tänker forstätta kämpa för att beslutet ska ändras.
Personalen på hobbyn; Doris Carlsson, Ulla Bernhard och Anita Svensson efterlyser också en dialog med politikerna.
- Vi har inte fått reda på vad en träffpunkt är. Vad kommer det att finnas, undrar de?
De är alla tre ledsna och arga. Dels för att den viktiga verksamheten ska försvinna, dels för att endast en av dem kommer att få jobba kvar.
- Man är alldeles tom i huvudet. Jag har aldrig drömt om att något sådant här skulle kunna hända, säger Doris Carlsson.
Hon har jobbat på hobbyn sedan 1985, Anita Svensson sedan 1980 och Ulla sedan 1998. De trivs tillsammans och på hobbyn.
- Det känns inte roligt att veta att en ska gå hit ensam och de andra ska någonstans som vi inte vet än, säger de.
Stöttar varandra
Att de orkar jobba under de förhållanden de haft den senaste tiden, med stor oro både hos dem själva och besökarna, förklarar de med att de stöttar varandra, har stöd hemifrån och från besökarna.
- Det känns skönt att de som kommer hit fortfarande bryr sig och att de inte tänker ge sig, att de kämpar för det här, säger Ulla Bernhard.
Personalen köper inte motiveringen om likställighetsprincipen (att det måste vara lika för alla i en kommun), som är en av de motiveringar politikerna framfört.
- Alla i hela Finspång får ju komma hit, säger Anita Svensson.
De tycker också att det bara har talats om vävning och keramik på hobbyn, verksamheten är så mycket mer. De finns många fler olika grupper med olika aktiviteter, det ordnas fester och det handlar om social samvaro.
Vansinnigt beslut
- Att väva innebär också att man tränar rörligheten i ben och armar och tränar hjärnan. Det är inte bara så att man väver för att det är roligt, påpekar Doris Carlsson.
Politikerna har gång efter annan påpekat att det fungerar bra på träffpunkten på Östermalm och att det därför också ska göra det här.
- Har de varit där, frågar sig personalen.
Dit kan man gå för att dricka kaffe, det finns inte utrymme för aktiviteter och med bara en person som jobbar kan man inte heller ordna så mycket, menar de.
Bengt Kindgren i Brukspensionärerna, en av pensionärsorganisationerna som engagerat sig ett bevarandet av hobbyn, är också arg.
- Det är ett vansinnigt beslut. Vi har vädjat flera gånger, senast om att frågan skulle bordläggas, men de lyssnar inte på oss.
Han säger att pensionärsorganisationerna inte kommer att ge upp trots att beslutet är fattat. Nästa vecka ska de diskutera hur de ska agera.
Så jobbar vi med nyheter