"Än finns mycket kvar att göra"
FINSPÅNGBeslutet att införa allmän och lika rösträtt i Sverige fattades av 1919 och 1921 års riksdagar. 1922 tog de första fem kvinnorna plats i riksdagen. Till andra kammaren 1921 valdes Nelly Thöring (s), Asta Östlund (s), Elisabet Tamm (liberal frisinnad vilde) och Berta Wellin (högern). Till första kammaren valdes Kerstin Hesselgren (s k politisk vilde). Det är drygt 80 år sedan. Har det hänt något sedan dess och hur är det att vara kvinna och aktiv inom politiken i dagens Finspång? Kring dessa frågor har Folkbladet pratat med fem politiskt aktiva kvinnor i Finspång. Först ut är vänsterpartiets Elisabeth Rehn.
Det finns fortfarande mycket att kämpa för som kvinna inom politiken tycker Elisabeth Rehn (v). FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
Att det hänt saker under dessa år av allmän och lika rösträtt vet vi. Kvinnan har tagit plats i riksdag, regering och i kommunfullmäktige. Men att kvinnorna finns där behöver inte alltid betyda att de spelar på samma plan som männen. Det behöver inte ens betyda att kvinnor och män spelar efter samma regelbok. För än i våra dagar ställs det frågor till kvinnor som ytterst få, om ens någon man fått.
- Hur orkar du? Det är en fråga som jag fått många gånger. Du som har man och barn.... Folk förutsätter fortfarande att det är kvinnan som har huvudansvaret för hem och barn, säger Elisabeth Rehn (v).
<b>Återstår mycket</b>
Enligt henne ökar visserligen kvinnorepresentationen men det återstår mycket att göra. Det råder en viss struktur som gör att kvinnor inte kommer fram, med manliga mönster att tala och uttrycka sig.
- Det är ju fortfarande så att kvinnor är rätt ensamma i politiken och eftersom män röstar fram män är det svårt att komma tillrätta med problemet om man inte kvoterar in kvinnorna, säger Elisabeth.
På vänsterns valsedlar är det meningen att hälften av de valbara ska vara kvinnor, men det tycks inte riktigt fungera så i verkligheten. Åtminstone inte i Skåne.
<b>Kvinnor hoppar av politiken</b>
Unga kvinnor har under senare tid hoppat av sina politiska uppdrag och Elisabeth Rehn tror att det bland annat kan bero på att kvinnor tar på sig för mycket och ställer för höga krav på sig själva.
- Det blir ett slags trippelarbetande för kvinnor som har krav på sig att vara goda mödrar, fruar, yrkesarbetande och politiskt aktiva. Vi måste sprida uppdragen och det betyder att vi behöver vara fler som engagerar oss, säger hon. Dessutom påpekar hon att genom att förlägga möten på tider och platser som mer passar kvinnor skulle mycket underlättas.
<b>Fortsatt kamp</b>
Det som gjorde att hon själv kom att engagera sig politiskt var insikten om att samhället inte alltid är rättvist och en vilja att värna om den offentliga verksamheten. Framtiden för kvinnorna inom politiken tror hon på, men inte utan att det krävs en fortsatt kamp för kvinnors rättigheter.
- Vi måste lyfta fram kvinnofrågorna, kräva lika lön och att kvinnor nomineras i samma utsträckning som männen, säger Elisabeth Rehn.
Källor: Nationalencyklopedin, Demokratitorget och Folkmakt.
Så jobbar vi med nyheter