"En åklagare ska inte chansa, utan tanken är att vi ska ha så mycket på fötterna att det blir en fällande dom", säger Tove Neumayer Arvidsson.
Hon är uppväxt på landsbygden i Finspång. Toves pappa är lantbrukare och hennes mamma arbetade länge som polis.
Vad var det som gjorde att du lockades av åklagaryrket?
– Intresset från början handlade nog om att många i min familj är eller har varit poliser. Att bli polis var inget jag fastnade för, men däremot kände jag att åklagare skulle passa mig. Än så länge har det stämt, säger Tove när vi ses på Åklagarmyndigheten i Norrköping.
Efter gymnasietiden på Bergska i Finspång blev det några år av resande runt om i världen, innan juridikstudierna i Stockholm tog vid. Parallellt med studierna jobbade Tove som juridisk rådgivare hos Villaägarna, innan hon blev assistent på en advokatbyrå.
– Efter examen, började jag arbeta som beredningsjurist på Åklagarmyndigheten i Västerort i Stockholm.
Det var där och då Toves karriär på Åklagarmyndigheten startade. Årsskiftet 2018/2019 flyttade hon hem till Östergötland igen.
– Jag fick en öppning på tingsrätten i Linköping och började arbeta som tingsnotarie. Det är ett av stegen man måste göra för att kunna bli åklagare och det brukar röra sig om ett och ett halvt till två år. Efter en tid som notarie fick jag själv sitta som domare i enklare mål, berättar Tove.
Så juridikutbildning plus erfarenhet från tingsrätten räcker för att bli åklagare om man vill?
– Jag fick också genomgå tester och intervjuer under ansökningsförfarandet innan jag kom vidare. Sedan blev jag provanställd på åklagarmyndigheten som åklagaraspirant under nio månader. Under den tiden är det en utbildningsfas och man ska uppnå vissa krav. Nu från och med 1 juni är provanställningen över och jag har titeln assistentåklagare.
Hon berättar att variationen är en av fördelarna med jobbet som åklagare.
– Ena dagen kan det vara enklare mål i tingsrätten och nästa dag kan det vara häktningsförhandlingar gällande betydligt grövre brott. Den största delen av åklagaryrket handlar om att leda förundersökningar. Alla brottsutredningar där någon är frihetsberövad leds av åklagare.
Chefsåklagare Torsten Angervåg med åklagare Tove Neumayer Arvidsson utanför Åklagarkammaren i Norrköping.
Åklagare är en jurist som för det allmännas talan i brottmål. Alltså om du som privatperson råkat ut för ett brott, där det finns en misstänkt som kan tänkas ha orsakat brottet mot dig, så har du åklagaren på din sida. Den misstänkte har oftast en advokat till sitt försvar.
– Det finns rätt strikta regler för hur en rättegång ska genomföras. Det jag märkt är att det inte alltid är så lätt som skyldig eller oskyldig. Det kan vara ett misstag och olyckliga omständigheter som bara händer en gång. Det som hänt kan bero på så många olika saker, till exempel uppväxten, dålig ekonomi, psykisk ohälsa, missbruksproblematik, eller en kombination av det jag nämnt. Jag försvarar inte brottet i fråga, men ibland kan jag få sympatier för personen som begått brottet.
Kan det vara svårt känslomässigt när det rör sig om till exempel sexualbrott, där den drabbade kanske är minderårig, eller andra grova brott?
– Jag har än så länge haft mål som handlar om sexuellt ofredande, olaga hot och relationsvåld, då båda parter ofta är väldigt berörda och ledsna. Jag går in i en professionell roll och jag har nästan alltid pratat med de inblandade innan och förklarat att det är okej att det blir jobbigt under rättegången.
Tove Neumayer Arvidsson är uppväxt på landsbygden i Finspång.
Arbetsbelastningen på Åklagarmyndigheten i Norrköping är hög.
– Det är en del erfarna åklagare som slutat eller bytt till åklagarkammare på andra platser i landet. Dessutom har en del av de mer erfarna varit uppbundna av stora mål under lång tid. Det har gjort att vi som är lite nyare snabbare får hantera mer allvarlig brottslighet. Det är inte bara vi som har mycket att göra. Nationellt forensiskt centrum, NFC, dit vi skickar mycket bevismaterial för analys har jättelånga handläggningstider, vilket gör att det kan ta extra lång tid innan åtal kan väckas.
Är det något du strävar efter, att hantera större mål?
– Ja, så är det ju. För att utvecklas tycker jag det är bra med utmaningar. Det kan vara en lång process att få större mål, men det är lättare att nå dit här i Norrköping än i Stockholm.
Du är 31 år och kvinna, är åklagaryrket ett mansdominerat yrke, eller hur ser det ut?
– Det har säkert varit så historiskt. I Norrköping är 75 procent av åklagarna kvinnor och min känsla är att det är många kvinnor inom rättsväsendet i Sverige.
Kan du känna någon frustration i din yrkesroll?
– En åklagare ska inte chansa, utan tanken är att vi ska ha så mycket på fötterna att det blir en fällande dom, annars har vi gjort något fel. I relationsmål, när det inte finns så mycket bevisning – där ord står mot ord kan jag ibland bli frustrerad. När målsägaren väl kommer till tingsrätten kanske personen av olika anledningar tonar ner det som hänt, eller inte minns lika tydligt som i polisförhören. Ibland minns målsägaren ingenting och jag tvingas kämpa rejält för att få fram någon form av sanning.
Åklagaren Tove Neumayer Arvidsson berättar att det ibland kan vara frustrerande när målsägaren helt plötsligt inte minns vad som sagts i polisförhör när det är dags för rättegång.
När det gäller anmälda våldtäkter är det få som leder fram till en fällande dom.
– Det är tyvärr väldigt dålig statistik på det. Generellt är det svårt om det är två personer som varit på en plats, något har hänt och ord står mot ord och det inte finns tillräckligt med bevis.
Som åklagare har ni ett lagrum att gå efter, men kan det ibland vara tufft att frihetsberöva vissa personer?
– Vi bollar nästan alltid med varandra på kontoret hur vi ska göra. Mardrömmen är att släppa ut någon och det händer något hemskt. Samtidigt kan vi inte se in i framtiden.
Tove berättar att det händer att parter hör av sig efter en dom och är missnöjda med utfallet.
– Folk har ofta ganska dålig koll på vem som gör vad i rättskedjan. Ibland får vi stå till svars för saker som vi inte kan påverka. Det kan gälla straffet som tingsrätten dömer ut.
Har du någon gång känt dig rädd i din yrkesroll?
– Nej, det har varit några telefonsamtal med inte så glada tillrop, men ingen rädsla, nej. Här på åklagarmyndigheten har vi alla möjliga skalskydd och larm, det känns tryggt.
"Det jag märkt är att det inte alltid är så lätt som skyldig eller oskyldig. Det kan vara ett misstag och olyckliga omständigheter som bara händer en gång".
Kan du släppa jobbet när arbetsdagen är slut?
– Har det varit en kämpig dag i rätten kan det vara svårare att släppa det. Jag vill tänka att jag oftast kan koppla av från jobbet, men det kanske inte är så.
Har du något drömmål som du vill arbeta med i framtiden?
– Det skulle vara spännande att arbeta med narkotika och vapen, som samhället ser allvarligt på och har ett högt straffvärde. Det är också en typ av brott som är lättare att distansera sig mot, säger Tove Neumayer Arvidsson.
