– Ja, politiken har alltid funnits i vår familj och det är därifrån mitt samhällsintresse vuxit fram, säger den unge S-politikern, när tar emot i foajén på Bildningen. Han går andra året på ekonomiprogrammet och målet är att utbilda sig till fotbollstränare efter studenten nästa år. Då tänker han söka in på GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, i Stockholm.
Men innan dess väntar nya utmaningar. Per Leander har på allvar tagit steget in i kommunpolitiken genom att tacka ja till att stå på plats 24 på Socialdemokraternas lista till kommunfullmäktige inför årets val. 22 platser längre bak än mamma Ulrika Jeansson som är andra namn och även kommunalråd.
Det var hon som ställde frågan till sonen om han kunde tänka sig att vara med.
– Jag sa ja nästan direkt. Jag har tidigare varit med i SSU i Stockholm, där jag bodde fram tills jag började andra terminen i åttan. Då flyttade jag till Finspång, men här är inte SSU så aktivt direkt, konstaterar han.
Per Leander har räknat ut att plats 24 på kommunfullmäktigelistan sannolikt innebär att han kommer tillhöra de reserver som kallas in när ordinarie ledamöterna är borta.
– Det känns kul att jag inte bara blev ett namn långt ner utan att jag faktiskt får vara aktiv, säger han.
Och han är övertygad om att han kommer kunna bidra med en hel del. Inte minst ur ett yngre perspektiv, där han särskilt nämner frågor som ungdomsarbetslösheten. Han brinner även för idrotten och pratar sig varm om föreningslivet och vad det betyder.
– Det enar helt klart. Ta till exempel Heja Finspång, som är löpevenemang. Jag tror det går att göra mer sådana typer av satsningar och det behövs, säger han.
Per Leander tycker överlag att Finspång är en bra ort att växa upp på.
– Jag kan ju jämföra med Stockholm. Här är så mycket lugnare. Och det finns faktiskt en hel del att göra här för oss ungdomar om man själv tar tag i det, säger han, och tillägger att han själv är fotbollstränare för Torstorps juniorlag.
Vad säger dina kompisar om att du valt att engagera i kommunpolitiken?– De flesta vet nog inte om det, och de som vet blir mest förvånade över att man kan.
I höst kanske det är du som står i talarstolen när kommunfullmäktige sammanträder, hur känns den tanken?– Det fixar jag om det är något jag verkligen vill lyfta fram. Jag gör det ju för partiet och jag vet att de uppskattar att ha fått in lite yngre personer.