De öppna ytorna vid Motala äng norr om Regna går en osäker framtid till mötes om Stena Renewables vindkraftsplaner blir verklighet. Det oroar Lars och Bia Dahl.
De planerade kraftverken kan nå 270 meters höjd. Många Regnabor är oroliga för vad storleken ska få för konsekvenser. Rättvisa vindar vid Regna (RVVR) har nu lämnat in ett röstbart medborgarförslag till Finspångs kommun om ett så kallat respektavstånd om och när snurrorna byggs. Avståndskalkylen innebär att man tar vindkraftverkets totala höjd och multiplicerar med tio. Vill man bygga ett 270 meter högt verk, får snurran alltså inte ligga närmare en fastighet än 2 700 meter, enligt e-förslaget.
– Med dagens regelverk kan du – om du har otur – få ett verk så nära som 500 meter från tomtgränsen. Höjden på snurrorna – 270 meter – är tio gånger högre än den omgivande skogen. Tydligare än så blir det inte om vad det handlar om. Resonerar man så förstår man att det här inte är riktigt klokt. Jämför med Eiffeltornet som mäter 330 meter, säger Bia Dahl, sekreterare i den ideella föreningen.
Föreningen Rättvisa vindar vid Regna kämpar för en geografiskt stor yta i vackra och natursköna områden.
Vi har tidigare berättat om Stena Renewables planer att uppföra 34 vindkraftsverk i skogarna nordväst om Regna. Ett samråd hölls i höstas mellan föreningen Rättvisa vindar vid Regna och bolaget. Oron för att livsförhållanden påverkas hos befolkningen är påtaglig. Dan Sandros, Stenas projektledare, framhåller att klimatfrågan och den kommande energiomställningen är komplicerad. Här måste det lokala intrånget för närboende vägas mot de positiva effekterna som vindkraftverken skapar både regionalt och nationellt, hävdar han.
Vad händer med våra stora rovfåglar vid en eventuell vindkraftsetablering i Regna? Här en fiskljuse vid Storön, Ålsjön.
Enligt Bia Dahl är den politiska oenigheten bland partierna i Finspång runt ärendet heller ingenting som lugnar oron i debatten. Hon försöker regelbundet informera kommunpolitiker och tjänstemän om åsikterna i bygden och vad konsekvenserna av en etablering kan bli. En kommunal vindbruksplan – som lyfter fram förutsättningar och viljeinriktningen kring utbyggnaden – kan bli klar till 2024–2025.
Vy över Ålsjöns västra kant där eventuellt framtida vindkraftverk går att se på håll.
– Det är jättemånga som inte förstår innebörden av att ha de här stora vindsnurrorna in på knuten. Tyvärr är det så att det är få som bryr sig innan man själv blir berörd. Jag mår dåligt av allt. Inte minst för att jag personligen är engagerad i frågorna, hävdar hon.
Vad är ert alternativ till vindkraft?
– Teknikern i mig säger kärnkraft. Den skrämmer mig inte. Vindkraft är befogad, men på rätt ställe för att klara ut energibalansen. Till exempel ute till havs eller på ställen där snurrorna inte stör. Det kanske skulle funka här också, men inte så pass många och inte heller så höga, säger Lars Dahl, ordförande i RVVR.
Lars Dahl är ordförande i Rättvisa vindar vid Regna.
En ansökan från Stena Renewables förväntas bli offentlig vid årsskiftet. En tänkbar byggstart ligger åtminstone fyra-fem år framåt i tiden. Dan Sandros säger i en kommentar till RVVR:s medborgarförslag att distansen mellan verk och tomtgräns i praktiken blir orimlig:
– Jag känner igen idén från diskussioner om detaljplaner i tyska Bayern. Men vi bygger aldrig närmare än 1 000 meter när vi planerar och intrånget känns förstås större med större maskiner. Tio gånger längden blir dock omöjlig att genomföra. Så pass stora ytor hittar vi inte. Stena Renewables har ingenting emot relationen till höjden där vi pratar om stora vindkraftverk. Men i det här fallet tolkar jag att föreningen på ett snyggt sätt säger nej tack till några vindkraftverk. Ur vårt perspektiv känns fem gånger höjden mer rimligt, säger han.