Att de politiska vindarna blåser in från höger och gjort det mer och mer för varje år är inte något vi behöver gå till tv-nyheterna för att upptäcka. I vår lilla stad finns små tecken av det. Exempelvis ett moskébygge vars stängsel har extra skydd för att inte bli invaderad. Eftersom en blygsam moskés blotta existens är ett problem för vissa. Mutter eller åsiktsdelning räcker inte längre.
Naturligtvis amplifieras och synliggörs omvärlden extra inom filmvärlden, så även extremhögersvängen. 2010-talets mest kända exempel är ”The Hunger Games” och indignationen hos delar av publiken över att karaktären Rue var en afroamerikansk flicka. Trots att Rue var en av de få rollfigurer som i romanen beskrevs så tydligt att läsaren kunde lätt identifiera henne som afroamerikan valde en del att agera ut en ilska. En ilska som kanske indikerade att dessa personer endast kunde se vita människor när de läste om goda karaktärer. Att en vit skådespelare tog sig an Katniss, inte vit i boken, reagerade inte samma människor på. Det är att göra skillnad.
Samma typ av ilska går nu runt på internet kring valet av skådespelaren Halle Bailey till filmversionen av ”Lilla Sjöjungfrun”. Disney har redan gjort omvandlingen med flera filmer, just nu går ”Aladdin” på biograferna och om en knapp vecka är det dags för ”Lejonkungen”.
Halle Bailey är en ung skådespelare av afroamerikansk bakgrund. Den tecknade Disney-versionen från 80-talet hade en vit, rödhårig figur som Ariel. En ofantligt overklig animering där proportionerna, som vanligt, inte alls stämde med verkligheten. Människor har skapat grupper i sociala medier heldedikerade till att sprida ilska och försöka stoppa tillsättningen av just Bailey i rollen eftersom hon sägs inte alls likna originalet. En del använder också argumentet att originalhistorien är dansk och Bailey ser minsann inte dansk ut. Även hashtags är framtagna för att visa sitt missnöje baserad på en skådespelares hudfärg. Låt gå att danskar finns i olika hudtoner. Att Bailey faktiskt i sina drag är lik den tecknade sjöjungfrun. Kvar står färgen.
Men det finns en röd tråd från 2012 till 2019 och dessa två mest ”kontroversiella” val. Den lilla sjöjungfrun är hittepå. En författares fantasi för att sedan bli tecknares fantasi. Bailey ska inte porträttera en verklig eller historisk figur och hennes utseende är därmed komplett irrelevant. Här kan någon invända att lika mycket frustration uppstod när Emma Stone spelade Allison Ng i ”Aloha”. Då bortser man från att vita skådespelare ständigt får möjligheter till roller och att använda en vit skådespelare där någon från en minoritetsgrupp kunde ha fått en chans suddar bort representationen. Det är alltså en annan fråga. Vad beträffar sjöjungfrun Ariel är hon inte mer än fiktion och kan alltså anta vilket utseende som helst. Halle Bailey lyckas i alla fall fånga utstrålningen hos en oskuldsfull varelse, och oförstörd. Det är trots allt kärnan i rollen.