Det var i sin andra memoarbok ”Den vackra ankungen” (1955) som han kallade sig för ”en olycksalig produkt av borgerlighet och konstnärsglöd.” och en medelmåtta. Dock en framgångsrik sådan.
Hasse Ekman delade sitt tidiga liv mellan att vara både framför och bakom filmkameran, på scen och i registolen. Han lämnade sedan filmen för att ägna sig åt revyscenen, både som regissör och aktör.
– Han fick inte det erkännande som han förtjänade som väldigt duktig personregissör och skicklig skådespelare, Han var sin fars son, säger Tytti Soila, professor i filmvetenskap, till TT.
Redan som 17-åring, spelade Hasse Ekman mot sin legendariske far, Gösta Ekman den äldre, i en pjäs på Folkteatern ”I den bästa av familjer”. Han arbetade som regiassistent till Per Lindberg innan han vid 20 års ålder tillbringade ett halvår i USA och utbildade sig i film. 1936 spelade han mot Ingrid Bergman och pappa Gösta Ekman i den svenska originalversionen av ”Intermezzo”.
Det första filmmanuset blev antaget år 1937 och filmregidebuten gjorde han vid 24 års ålder, med komedin ”Med dig i mina armar” (1940) som han själv skrivit manuset till. En bred filmbana följde och Ekman hade en ledande ställning inom svensk film under 40- och 50-talen. Han regisserade sammanlagt 40 filmer, skrev 50 filmmanus och spelade 51 filmroller.
Han gjorde till största delen seriösa filmer men också komedier.
– Han hamnade i det lättviktiga facket, men han var en väldigt duktig yrkesman, säger Tytti Soila.
En av hans definierande spelroller var i Ingmar Bergmans ”Gycklarnas afton” (1953).
Rivaliteten med Ingmar Bergman blev betecknande för Ekmans regikarriär, och fejden kulminerade 1949. Bergman gjorde först ”Fängelse” (1949) med Ekman i rollen som en ytlig regissör. Sen gjorde Ekman ”Flickan från tredje raden” (1949). I den spelade han en Bergman-lik teaterman som satt upp pjäsen ”Helvetet” och som får besök av en mystisk kvinna som lär honom om livet. Ekman kallade ”Flickan från tredje raden” för sin anti-Bergman film.
I idédebatten mellan de två regissörerna stod Ekman för en mer hoppfull och ödmjuk tro på människorna, enligt Svensk filmdatabas.
Ekmans nästa film var ”Flickan och hyacinter” (1950) med hustrun Eva Henning i huvudrollen. Det var en olycklig lesbisk kärlekshistoria och anses vara hans bästa.
– En rätt underbar film, säger filmprofessorTytti Soila
Ekman gjorde flera populära komedier med Sickan Carlsson under 1950-talet, däribland ”Sjunde himlen” och ”Fröken Chic”.
Han skrev även ett 40-tal schlagertexter, exempelvis ”Swing it Magistern!”, och ofta gjorde han också musiken till dem. (TT)