Efter artikeln om den lettiske medborgaren som vid Norrköpings tingsrätt dömdes till tre månaders fängelse för grovt rattfylleri, men som slipper avtjäna straffet eftersom han hållit sig undan i fem år, har många läsare upprörts.
"Här glider vissa på en räkmacka", "Sverige= landet som värnar om dom kriminella och skiter i offren" och "Skäms över Sverige och dess rättsväsende, vi månar mer om förövare än brottsoffer, då är det något som är gravt fel", är några av kommentarerna, men Kriminalvården som tog beslutet har bara följt lagen.
– Vi på Kriminalvården kan ju inte besluta om frihetsberövande eller häktning direkt efter dom, det är så brottsbalken fungerar. Svaret på varför får våra lagstiftare svara på, säger Ulf Mossberg, pressekreterare.
Även om det skulle vara så att en kriminalvårdsinspektör får syn på en dömd person i kön på Ica som inte inställt sig på en anstalt för att avtjäna ett straff, så kan man inte göra så mycket.
– Då kan man inte göra mer än att säga till personen att hen skulle ha inställt sig och sedan ringa polisen, säger Ulf Mossberg.
Förra året preskriberades fängelsestraffen för 95 dömda på grund av att de hållit sig oanträffbara under preskriptionstiden.
– En övervägande del, cirka 70 procent var dömda till fängelsestraff på två månader eller mindre, säger Ulf Mossberg.
För mord finns ingen preskriptionstid. Den som döms till ett straff mer än några månader och gömmer sig blir efterlyst av polisen i Sverige och utomlands.