Det var i måndags som regeringen presenterade sin uppgörelse kring de ensamkommande. Uppgörelsen innebär att de barn som kom till Sverige innan november 2015, och som blivit vuxna under Migrationsverkets handläggningstid, får möjlighet att stanna kvar i Sverige för att slutföra sina studier. Efter det är det möjligt för dem att stanna i Sverige genom att etablera sig på arbetsmarknaden och på så vis få ett permanent uppehållstillstånd.
Språkintro på Kungsgårdsgymnasiet har haft mellan 300 och 450 nyanlända elever under de senaste åren. Men medan Kerstin Sanner gläds åt att regeringen kommit fram till denna uppgörelse, är hon ändå oroad eftersom hon tycker att innebörden i den är luddig.
– Uppgörelsen börjar gälla den första juli 2018, men avvisningar ska fortsätta ske fram tills dess. Och vad gäller efter den första juli, gäller uppgörelsen även de som var 18 när de fick avslag?, undrar hon.
På Lärarnas Riksförbund är man också lättade över uppgörelsen – framför allt då man anser att lärarna haft en för stor delaktighet i asylbedömningen – något som minskar nu.
– Det har varit en orimlig ordning att lärare tvingats avgöra sina elevers öde i asylprocessen, säger Åsa Fahlén, ordförande i förbundet.
Hur menar du då?
– I nuvarande regler finns krav på skolgången, och då blir det på något sätt läraren som ska avgöra om eleven varit närvarande i tillräcklig grad. Dessutom ska betyg sättas. Den bedömningen gör vi vanligtvis med alla elever, men med de här eleverna ger det oerhört stora konsekvenser. Lärarna blir delaktiga i asylbedömningen, vilket är orimligt, säger hon.
Vad hon förstått innebär en del av uppgörelsen att kraven på skolgång ska ändras till "intentioner" att studera.
– Många av de här eleverna befinner sig i ett slags limbo – de mår psykiskt dåligt medan de väntar på sitt beslut vilket gör att en del inte orkar komma till skolan, vilket alltså blir en ond spiral. I och med uppgörelsen öppnar regeringen upp för att eleverna kan börja på ett yrkesprogram utan att ha godkänt i svenska, matematik och engelska, för att sedan bygga på det, vilket kan underlätta för de här eleverna. Dessutom lättar det trycket på lärarnas bedömning, säger Åsa Fahlén.
Så det här är en bra uppgörelse?
– Hela situationen har blivit orimlig, handläggningstiderna är orimliga och lärarna måste få en rimlig arbetssituation.
Kerstin Sanner har inte upplevt att lärarna på språkintro på Kungsgårdsgymnasiet behövt vara med och avgjort elevernas öde i asylprocessen.
– Skolan har skickat intyg på att eleverna är inskrivna och att de följer kursplanen tillsammans med den individuella studieplanen. Får eleverna temporärt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen så kanske man i framtiden ber skolan om omdömen, säger hon och berättar att lärarna på språkintro inte "hjälpt" elever med ärenden som har med asylbedömningen att göra:
– Har mina lärare blivit ombedda att exempelvis säga att eleverna är yngre än de är, så är svaret nej. Det är Migrationsverket som fattar besluten, säger hon.
Kerstin Sanner hoppas att eleverna på skolan får stanna.
– Det vore rent idiotiskt annars, inhumant och samhällsekonomiskt vansinne. Vi ger dem allt vi kan, och sedan får de inte stanna, säger hon.