Runt 100 000 personer i Sverige lever med löneutmätning, det vill säga att en del av lönen varje månad går direkt till Kronofogden. Det visar myndighetens öppna data på kommunnivå, som Nyhetsbyrån Siren har sammanställt.
För Norrköpings del handlar det om 1 747 personer. Siffran har fluktuerat upp och ner sedan 2010 års toppnivå på 1809. Året efter var det nere i 1675, för att minska fram till 2014, då antalet vände uppåt igen.
– Det är tufft att leva med löneutmätning. Det vittnar många om. Det är svårt att få det att gå ihop, säger Anna Lyder, teamchef på verkställigheten på Kronofogdemyndigheten.
Vid löneutmätning räknar Kronofogden ut ett belopp efter skatt som den skuldsatte alltid får behålla. Det består dels av ett så kallat "normalbelopp" fastställt av riksdagen, som ska täcka vanliga levnadsomkostnader som mat, kläder, el och försäkringar. 2017 var normalbeloppet 4 734 kronor för en ensamstående vuxen. Till detta läggs boendekostnaden och eventuella kostnader för resor till arbetet samt läkarbesök och medicin. Lönen utöver det skickar arbetsgivaren direkt till Kronofogden.
– Det är den vanligaste utmätningsformen. Tror vi att skulderna betalas genom utmätning inom ett år, så går vi inte vidare med utmätning av andra tillgångar, säger Anna Lyder.
Allra flest har löneutmätning i Stockholm, knappt 6 300 personer. I ytterligare 15 kommuner ligger siffran på över 1 000 personer, exempelvis i Västerås, Sundsvall och Södertälje. Det finns ingen gräns för hur länge löneutmätningen kan pågå, så länge skulderna finns kvar.
– De som lever år ut och år in med löneutmätning, och som inte har andra tillgångar, de uppmanar vi att söka skuldsanering, säger Anna Lyder.