Det var hösten 2014 som Björn Eriksson, tidigare landshövding i Östergötland, lyfte frågan om det verkligen är så bra med utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle. Därefter drogs nätverket Kontantupproret igång för att driva opinion i denna fråga med Björn Eriksson som ordförande och efter detta har man lyft denna fråga i olika sammanhang.
Nu visar en ny studie att det kontantlösa samhället är närmare än vad man kan tro – handlarna i Sverige tror att de kommer att sluta ta emot kontanter som betalningsmedel senast 2025. I andra fall, exempelvis inom busstrafiken, har detta redan skett. Detta har konsekvenser, inte bara för äldre som har vana att betala med kontanter utan även i integritetshänseende: digitala betalningsmedel lämnar följbara spår. Dessutom är det digitala systemet känsligt – i händelse av kris eller krig kan samhället plötsligt finna sig stå utan betalningssystem överhuvudtaget.
På onsdagen hölls så ett möte om denna fråga i riksdagens Andrakammarsal där det diskuterades hur kontanterna ska räddas. Värd för utfrågningen var Kontantupproret och förutom Björn Eriksson fanns riksdagsledamöter från Socialdemokraterna, Moderaterna samt Centerpartiet på plats men även representanter för Sveriges största pensionärsorganisationer PRO och SPF, enligt ett pressmeddelande.
Efter att en parlamentarisk kommitté i våras presenterade en åtgärdsplan för att trygga Sveriges kontanttillgång har intresset för denna fråga växt sig starkare.
– Jag konstaterar att det finns bred politisk enighet i frågan. Nu krävs handling och snabb handläggning för att säkra kontanternas överlevnad. Nu förväntar vi oss att regeringen snabbt kommer med ett förslag, kommenterar Per Åsling, riksdagsledamot i Centerpartiet i pressmeddelandet.
Man diskuterade också hur ett kontantstopp skulle påverka samhället och vilka konsekvenser det medför för Sveriges krishantering samt hur det påverkar de som lever i utanförskap.
– Vi har kommit en bra bit på vägen. Kommittén har beslutat att kontanter ska finnas och politikerna är eniga. Bankerna och handeln går en annan väg och man kan ifrågasätta det verkliga motivet varför de väljer att göra det. 2019 måste politikerna agera innan det är för sent att lagstifta om kontanternas vara, säger Björn Eriksson.
När det gäller integritetsdimensionen av den här utvecklingen luftades det farhågor för vad ett kontantlöst samhälle skulle innebära i denna bemärkelse.
– När vi använder digitala betalmedel lämnar vi spår efter oss, detta är ofrånkomligt. Kontanter är fortfarande det mest integritetssäkra betalningsmedlet och om den möjligheten stängs är detta ett demokratiskt problem, säger Sinan Akdag, expert inom integritet och digitalisering på Sveriges Konsumenter.