På fredagen bjuder länsstyrelsen in till pressträff till Slottshagens reningsverk angående de mätningar av narkotikaspår i avloppsvattnet som gjorts i länets kommuner under 2017. Det är en uppföljning av förra årets mätningar som man nu alltså kan jämföra med – det är tyvärr en dyster bild som breder ut sig i rapporten. Men vi återkommer dit.
På plats finns representanter för länsstyrelsen, polisen och Norrköpings Vatten och Avfall men även Linköpings borgmästare Helena Balthammar är här.
– Vi har gjort mätningar vid tre tillfällen under sommarhalvåret 2017 med så kallad helgprovtagning där man tar prover under 72 timmar under en helg, berättar Christina Rydh från Norrköpings Vatten och Avlopp.
Denna mätning är en av tre olika delar av denna kartläggning där också ungdomsenkäten "Om mig" samt en kartläggning av kända missbrukare och vanor ingår. Orsaken till kartläggningen är att man vill ha en bra grund för att få till åtgärder i samverkan mellan kommunerna, regionen samt polisen för att motverka drogmissbruk.
– Det kan då handla om både förebyggande och repressivt arbete, säger polisområdeschef Stefan Hall som tycker att de här mätningarna är ett nyttigt underlag för polisen i sitt arbete.
Även Helena Balthammar, borgmästare i Linköpings kommun, menar att dessa mätningar ger viktig information.
– Det är bra att vi gör det här – också över tid. Då kan vi också se om våra åtgärder fungerar; det absolut viktigaste är att vi samverkar med varandra för att komma tillrätta med drogmissbruket.
Resultaten av mätningen redovisas i antal doser per 1000 invånare och dygn och årets siffror skiljer sig en del från 2016, mestadels åt fel håll.
– Man kan se att Valdemarsvik har en rejäl topp i år när det gäller cannabis, påpekar Christina Rydh och pekar på en röd stapel (2017) som är mer än dubbelt så hög som den blåa (2016).
– När det gäller kokainet sticker Norrköping och Finspång ut med en stor ökning medan amfetaminbruket är högst i Mjölby och Linköping.
Vad beror det på att det skiljer så mycket mellan olika droger och orter?
– Det finns lite olika kulturer och vanor i olika delar av länet, i den västra delen är det mycket amfetamin, säger Lotta Hjalmarsson Österholm, länssamordnare för det ANDT-förebyggande arbetet.
När det gäller Valdemarsvik kan det höga cannabisbruket ha några olika förklaringar.
– Där har man en ganska många sommargäster, dessutom finns en hel del tomma lägenheter där människor som kanske lever i utsatthet placeras. Förutom det finns det flyktingboende med kulturella och andra skillnader, säger Stefan Hall som tillägger att polisen redan innan hade kunskap om att cannabis var utbrett i Valdemarsvik men inte i den här omfattningen.
Sammantaget gör han bedömningen att det stora problemet är just cannabis: antalet doser är betydligt högre än andra droger i princip överallt. När det gäller till exempel kokain är antalet doser lågt trots att det ökat i de flesta kommunerna.
– Tillsammans kommer vi, kommunerna och polisen att jobba mycket med det förebyggande arbetet, Jag tycker att vi lyckats förhållandevis bra: det är ungefär 4-5 procent av ungdomarna som har erfarenheter av droger och även om det är för många går det åt rätt håll, påpekar Lotta Hjalmarsson Österholm.
Men varför pekar då staplarna åt fel håll?
– Vi har ett samhälle under förändring med näthandel och betydligt lättare att få tag på narkotika än förr. Vi vet inte hur illa det varit om vi inte gjort de insatser som vi gjort men samverkan mellan de olika aktörerna är helt nödvändigt för att rå på den här situationen, säger Stefan Hall och Lotta Hjalmarsson Österholm fyller i:
– Vi måste också bli duktigare på att bemöta de som står bakom legaliseringsdebatten, sprida information så att de ute på fältet kan stå emot.
Nya prover kommer att tas under 2018, då får vi se hur siffrorna ser ut över tid.