Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Getosten som går åt som smör

Kip stirrar bestämt på Love som vänt på sig. Love stannar blixtstilla på hyllan.  Ska det bli någon ost framöver så ska det.

Foto: Carolina Nilsson

DOVERSTORP2008-07-28 03:00
Carolina Nilsson
En timma tar det ungefär. Sedan är juvren tomma och getterna följs åt i ett dagisbarnsliknande tåg ut i hagen. Förmiddagens mjölkning på Hejtorps gård har gått bra - förutom Love då, som uttalas som tyskans "Löwe", som inte riktigt orkade vänta. Men det fixade ju vallhunden Kip galant med sin auktoritet, där han vaktade alla 29 getter i ladugården. - Han är oumbärlig. Han motar ut i hagen, hämtar getterna i hagen när de ska mjölka och motar upp och ner från mjölkningsbordet. När vi fått killingar och vi ska titta till dem hämtar han dem i hagen. Allt är kommandostyrt, säger matte Kristina Carlsson om Bordercollien. Under mjölkningen latar sig bockarna i form till hösten jobb i hagens skugga. Så här års är de lagom runda och välnärda. De "jobbar" två veckor på hösten, sedan är det getternas jobb att hålla gårdens mjölkproducering igång så att Kristina kan ysta ost. Ett år har hon snart drivit gårdsmejeriet i Doverstorp. Och det går bra. Till och med så bra att osten inte riktigt hinner bli så god som hon egentligen skulle vilja. - Jag har öppet torsdag till söndag men folk kommer redan på onsdagen ibland. Många gillar den milda ungosten, men jag tycker den är bäst när den mognar och får lite mera smak, säger Kristina. Innovativ smaksättning
Hela tillverkningen sker i småskalighet, med närproducerat foder, utan maskiner så när som på mjölkningsmaskinen. - Det skulle inte gå att mjölka för hand. Men det är inga maskiner som gör osten, det är mina armar, säger Kristina. Resultatet blir hårda lagrade ostar, färskostar, dessertostar och oljemarinerade ostar. Allt med Hejtorps-smak. - De smakar som de gör här. Det är ett hantverk och jag kan inte få dem att smaka som någon annanstans och ingen annan kan få sina ostar att smaka som här, förklarar hon. Kristina testar sig fram i smaksättningen av ostarna och är gärna innovativ i sitt hantverk. - Jag tar lite olika kryddor som jag tycker om och testar mig fram. Hårdosten blir klar på två månader, har en mild smak som passar många, men för den som gillar lite tyngre smak kan man vänta upp till ett år. Sådana är dock ovanliga på Hejtorp. Ostarna har nämligen en rykande åtgång. För även om Kristina knappt annonserat någonting har ryktet om gårdsmejeriet spridit sig och med det kommer kunderna. Småskalighet viktig
- Många har hört på ryktesvägen att någon blivit bjuden på god ost och så kommer de hit. Det är jättekul! säger hon. När Folkbladet besöker gården kommer två kunder förbi. Det är Lennart och Maj-Lis Fremmer från Norrköping som letat sig till getosttillverkaren. - Vi läste om det i en tidningsartikel. Det är så kul att hitta något nytt och se vad de har, säger Lennart. Nästa år hoppas Kristina på att vara uppe i 40 getter. Men att utöka verksamheten för mycket är definitivt inte målet. - Det är småskaligheten som är grejen, menar hon.
Tamgeten, Capra aegagrus hircus, anses härstamma från besoargeten. Handjuret kallas bock, hondjuret get och avkomman killing. Det fullvuxna djuret blir ca 100-170 cm långa och kan väga upp till 115 kg. Honorna är mindre och 40-50 procent lättare. Båda könen bär horn, som ofta är något bakåtböjda. Geten har raggig päls som för det mesta skiftar i grå, vita, svarta och bruna nyanser. En get har fyra magar. Geten äter och mjölkar ungefär som en tiondel av en ko. Som mest ger en get fem liter mjöl om dagen. De yngre ger en till två liter. En get kan mjölkas i ungefär tio år. Källa: Kristina Carlsson och www.wikipeida.org
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Finspång