Det är inte första gången som misstänkta uppenbarligen uppger "fel" adress till tingsrätten. Tidigare i höstas kunde Folkbladet berätta att en man, som misstänktes för verktygsstölder i Sundsvall, uppgett för rätten att han bor på en så kallad "care off-adress" i en av Östgötateaterns lägenheter i Norrköping. Men på teatern hade man ingen aning om vem mannen var. På frågan om en misstänkt kan uppge vilken adress som helst, svarade kammaråklagaren vid åklagarmyndigheten i Sundsvall att jodå, det kan man.
Den gången handlade det om en man från Rumänien, och så även i det aktuella fallet med verktygsstölden i Linköping. Till tingsrätten i Linköping har de uppgett att de bor på en adress i Norrköping. Men den adressen existerar alltså inte.
– Det är domstolen som tagit adressen. Man utgår från den och tror den är rätt, säger kammaråklagare Emilia Barsk vid Åklagarmyndigheten i Linköping.
Men görs ingen kontroll av adressen?
– Inom ramen för utredningen har vi inte gjort en utredning.
De två männen som nu döms för grov stöld till sex månaders fängelse, förekommer i belastningsregistret sedan tidigare. Den ena dömdes så sent som i maj till villkorlig dom av Ystad tingsrätt för häleri och har efter det dömts för försök till stöld. Den andra har även han dömts till villkorlig dom för försök till stöld. De är båda födda i slutet av 1980-talet och har befunnit sig i Sverige till och från under ett par år för att arbeta och försörja sina familjer i hemlandet. Den ena av dem medger delaktighet till försök till stöld, den andre förnekar. De menar att det fanns en tredje man med vid tillfället, vem det är är oklart. Han ska ha erbjudit männen pengar om de hjälpte till, enligt de nu dömda. Mitt under händelsen ska en väktare ha kommit till platsen och efter en stund kunde polisen gripa de två nu dömda männen. Värdet på verktyg och maskiner uppgår till 295 000 kronor.
Åklagaren har inte yrkat på utvisning.
– Det beror på mål, det finns alltid ett antal olika regler att förhålla sig till, säger Emilia Barsk.
Utvisning är möjligt om en person från ett annat land döms för ett brott som har fängelse i straffskalan och straffet som döms ut är strängare än böter. Personen kan också utvisas om det finns en risk att hen gör sig skyldig till nya brott eller om det är ett allvarligt brott som till exempel mord, grovt narkotikabrott, våldtäkt eller liknande.
De här männen har ju dömts för brott tidigare i Sverige?
– Man gör alltid en helhetsbedömning om vad man hamnar i för ståndpunkt. Jag minns inte varför jag inte gjorde det i det här fallet, säger Emilia Barsk.