Man räknar med att runt 20 000 östgötar har diabetes. Dessa personer riskerar att
drabbas av diabetisk njursjukdom, som är en av de allvarligaste komplikationerna. Det Ulf Eriksson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet, kommit fram till i sin forskning är en ny behandlingsmetod som ska befria de drabbade från plågsamma dialysbehandlingar och minska dödligheten.
– I dag finns få behandlingsalternativ för den som drabbas av diabetisk njursjukdom. Hjärt-Lungfondens stöd har varit avgörande för min forskning och för att få fram den nya behandlingsmetoden, säger Ulf Eriksson.
Länge har man trott att högt blodsocker är det som försämrar njurfunktionen vid diabetisk njursjukdom. Men genom studier på möss med diabetisk njursjukdom har Ulf Eriksson och hans kollegor upptäckt att det i stället har att göra med fettansamlingar i njurarna.
Nu har forskarna lyckats minska fettansamlingen i njurarna på möss och på det sättet fått vissa celler i njurarna att svara på insulin och förhindra att njurfunktionen försämras.
– I år dör fler människor av hjärt-kärlsjukdom än av något annat och diabetes är en av de viktigaste orsakerna till detta. Att vårt anslag har bidragit till det här stora genombrottet visar att mer pengar till forskningen räddar liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.