Det verkar vara 40 år sedan

Skrattar gör han ofta och ler och verkar på det hela taget väldigt nöjd med livet. Att fortfarande bo i Norrköping och att dela sin tillvaro med en katt. - Jag gifte mig, skilde mig, gifte mig, skilde mig och nu bor jag med en katt, säger han. Men under tiden har det runnit mycket vatten under broarna som man säger. Visserligen fick Claes-Göran Hederström sitt stora genombrott när han vann Melodifestivalen, men det hela började tillsammans med brorsan hemma i garaget i Danderyd på det tidiga 60-talet. - Jag låg på Mats Olssons skivbolag "Electra" när jag fick låten av Peter Himmelstrand. Det var inte så att jag fick fundera på om jag ville ha den eller inte, det var bara att ta den, och det var ju tur, säger Claes-Göran. En evighetslåt
Och han är inte ensam om att önska att Peter Himmelstrand fortfarande levde så att det vore möjligt att fråga honom vad det är med "Det börjar verka kärlek" som fortfarande gör den så bra. Att fråga hur det känns att för evigt vara förknippad med den låten går förstås inte att låta bli att fråga. - Det är klart att jag gillar den och det räcker med en hit - den kan jag leva gott på så länge det rullar in pengar, säger Claes-Göran och så småskrattar han underfundigt. Nej, några miljonbelopp är det inte det handlar om, men på senare år har det gjorts en väldigt massa samlingsplattor och några ören för varje såld platta där låten är med gör att det kommer in några kronor då och då. Då när det begavs sig betydde låten att Claes-Göran fick en hel del krogjobb och spelningar i parkerna. - Då var det också väldigt viktigt att ligga på Svensktoppen, fast jag tror att den bara låg i fem veckor för den var redan så uttjatad, säger Claes-Göran. Mot Norrköping
Efter ett tag började Claes-Göran spela med Norrköpingsbandet Max Rogers. - Jag ville bort från Stockholm och då blev det Norrköping, säger Claes-Göran. Fast så här i efterhand så kallar han tiden med Max Rogers för ett helvete. - Jag gillar ju inte dansband, det är tråkig musik, förutom ett tag när vi hade en organist som satt fart på oss med lite Stevie Wonderinspirerad musik. Men det här med krogspelningar är dåligt betalt och själsdödande, säger Claes-Göran. Han lirade också med ett band som hette Alhambra och det tyckte han var kul. - Det var mer rock´n roll och blues, men vi var nog lite före vår tid. Arrangörerna sa att det lät jävligt bra, men att vi var tvungna att fylla minst halva dansgolvet. Det gjorde vi inte. - Han berättar om en tredagarsspelning i Helsingborg där det första kvällen stod två personer i publiken och hängde på kravallstaketet, andra kvällen var de fem och sista kvällen 15. - Fast det visade sig att det var andra musiker som kommit för att höra oss, säger Claes-Göran. Den musikaliska karriären lades på hyllan och Claes-Göran blev möbelförsäljare. - Det var på Centrummöbler på Nygatan. Jag fick bättre betalt än cheferna och när folk kom fram till mig och ville köpa möbler gick det väldigt bra, men när jag skulle söka upp kunderna för att de skulle handla gick det inte lika bra. När Centrummöbler flyttade ut till Klockaretorpet tog det inte lång tid innan man gick i konkurs. Melodifestivalen igen
Åren gick och Claes-Göran hade klarat sig undan dansbandssvängen ett bra tag, men så 1993 fick han ett samtal. - Det var Sten och Stanley som ringde och ville att jag skulle sjunga med dem i Västervik och plötsligt var det kul igen och sedan dess har det varit kul, säger Claes-Göran. 2002 kom ett rejält uppsving för hans avdammade karriär i och med att melodifestivalen fått ett nytt koncept. Arrangemanget skulle ut i landet med deltävlingar. - En av deltävlingarna hölls i Himmelstalundshallen i Norrköping och jag gjorde en krumelur i pausen, säger Claes-Göran. Men någon schlagerfantast är han inte. - Nej verkligen inte, men det finns en rolig melodifestival som anordnas av sex musikhögskolor runt om i landet. Det är en alternativ festival, en parodi men med finess. Det ska vara tonartshöjning och dans och så är de flesta dirigenter kvinnor. Sju av tio tror jag, det gillar jag, säger Claes-Göran Hederström som har suttit i juryn. Årets svenska upplaga av Melodifestivalen har han knappt hört, fast han tycker att Christer Sjögren fått orättvist mycket skäll för sin låt "I love Europé". Två ackord räcker
Om du fått erbjudandet om att sjunga låten i Melodifestivalen hur skulle du ha gjort då? - Jag vet inte, kanske om det var bra betalt. Det är svårt att få honom att gissa vilken chans Charlotte Perrellis "Hero" har i finalen eftersom han knappt har hör den. - Det vore såklart roligt om Perrelli vann, men jag kommer inte ihåg hur låten går. Fast han tycker att det är bättre att lyssna än att titta på musik. - Man behöver ju bara höra fyra takter för att höra vad det är för låt, låter det spännande kan jag lyssna fram till sticket, säger Claes-Göran. Hur gör han då när "Det börjar verka kärlek" spelas på radio? Höjer han volymen och sjunger med? Eller stänger han av? - Jag gör nog inget av det och jag sjunger absolut inte med. Helst lyssnar han på Jeff Haley, blues och rock - inte dansband, inte schlager. Att få en ny hit är inget han drömmer om. Men det där med en utlandskarriär när det begav sig på 60-talet verkar det ändå som han kan sakna lite. - Man skulle haft en Bert Karlsson eller nån, men det hade jag inte, så det blev mest snack. Någon världsstjärna blev han aldrig, men jag kan slå vad om att alla de som sitter och fikar där intervjun görs på en given signal skulle kunna ställa sig upp och sjunga "Det börjar verka kärlek banne mig, sånt där man ser på bio tänka sig". Men för all del - jag kan ha fel.

Information till våra läsare

Det verkar vara 40 år sedan - banne mej!