I 106 år har det tillverkats turbiner i Finspång. Turbiner som genererar el. Till en början ångturbiner och sedan 1953 gasturbiner.

Först hette företaget Stal, bildat 1913 av bröderna Birger och Fredrik Ljungström, sedan Stal-Laval, Asea Stal, ABB Stal, ABB Alstom Power, sedan bara Alstom Power innan det 2003 köps av Siemens Turbomachinery AB.

Med konsulter inräknade har Siemens idag 3 200 anställda i Finspång och gjorde 2017 en vinst på 1,2 miljarder kronor.

Artikelbild

| Hans Holmström.

Hans Holmström är vd sedan sju år tillbaka. En västerbottning som hamnade på Asea i Västerås, sedan ut i världen, och nu hemma igen med jobb på Siemens och boende i Västerås.

– Men i veckorna bor jag här på slottet, säger Hans och pekar bort mot Siemensägda Finspångs slott där även huvudkontoret är inhyst.

Så fort vi satt oss börjar Hans tala om klimat, energiomställning och Greta Thunberg. Engagemanget är stort, det märker vi snabbt, och innan vi är klara ska vi även ha avhandlat världshandeln, Donald Trump och satsningen på elcyklar.

– Energiomställningen är vår stora möjlighet. Bara på ett år eller två har diskussionerna om CO2 (koldioxid) och klimatförändringar tagit en enorm fart. Jag tror faktiskt det har att göra mycket med Greta Thunberg. Debatten landar i alla politikers knä, och i medias knä, på ett helt annat sätt när hon lyfter den än när vetenskapsmän och andra försöker övertyga oss om vad som händer.

Artikelbild

| Hans Holmström möter chefredaktör Christer Kustvik.

Hur är det er stora möjlighet?

– Vi har jobbat med detta, med låga emissioner (utsläpp), med att kunna bränna vätgas och biogas, i flera decennier. Vi har lett den utvecklingen i hela världen. Vi är redo nu när utvecklingen tar fart.

Är vätgas framtidens energikälla?

– Jag tror på en energiframtid som är en mix av olika lösningar. I Sverige till exempel är vi välsignade med mycket vattenkraft. Det är den perfekta balanskraften för att balansera ut vind och sol. Så för oss och för Norge är det relativt lätt att bli helt CO2-fria när det gäller energiproduktion. Det är jag helt övertygad om. Vi är nästan där idag. Kärnkraften är fossilfri, vattenkraften också, vindkraften likaså. Sen finns det lite stöttningskraft, när det är 25 grader kallt i två veckor så måste man elda upp några oljepannor för att vi ska få den värme och el som behövs.

– Japan är ett annat exempel. De vill efter Fukushima helst slippa kärnkraften. De bygger ut sol och vind enormt och satsar mycket forskningspengar på vätgas som energibärare. Vätgas är helt ren. När du bränner vätgas blir det bara vatten. Det bästa du kan tänka dig.

Och era gasturbiner fungerar med både naturgas och vätgas?

– Ja, och nu börjar folk fråga efter det. Det är jag jätteglad för. Där ligger vi, med våra gasturbiner, riktigt långt framme jämfört med våra konkurrenter. Den senaste veckan har jag här i Finspång haft besök från Japan, Kina, Thailand och Ryssland. Alla har ställt frågor om vätgas, biogas och andra alternativa bränslen. Det skulle inte hänt för två år sen. Då var det bara naturgas som gällde.

– Det de vill veta är "Om jag nu bygger ett av era små kraftverk för naturgas, kan jag sen ansluta det till vätgas eller biogas eller metan eller något annat icke fossilt?". De vill försäkra sig om att det de köper inte är en återvändsgränd, så de inte bygger fast sig i något som är fossilt.

Beskriv er teknik som möjliggör vätgasförbränning!

– Vätgas är jättehett och brinner oerhört explosivt. Så för att bränna det i en jetmotor så måste du ha speciell kylning på brännarna. Eftersom lågan är så nära brännarspetsen så måste du kyla brännarspetsen med kylluft, inifrån i metallen. De kylkanaler som krävs för detta går inte att tillverka med vanliga tillverkningsmetoder. Därför har vi sedan 7–8 år tillbaka utvecklat 3D-printing av just de här komponenterna. Det gör att vi kan bygga in de här jättesmå och många kylkanalerna som gör det möjligt att bygga en gasturbin som går på vätgas.

1,2 miljarder i vinst 2017, det är uppenbarligen bra tider för Siemens i Finspång.

– Ja, ekonomiskt har vi ingenting att klaga på. Men det finns förstås andra aspekter i världen idag som är jobbiga för oss. Titta på protektionismen (att skydda sin inhemska produktion mot konkurrens utifrån) och hur mycket pengar många stater lägger på försvar i stället för annat. Det känns som vi gått tillbaka några decennier i utvecklingen av en öppnare och fredligare värld.

Påverkar det Siemens?

– Definitivt. Dels blir många mer protektionistiska och det är världshandel som driver vår affär. Dels blir man i många ekonomier mer återhållsam att göra investeringar. I stället för att investera i ett nytt kraftsystem så satsar man kanske på något som bara gynnar det egna landet. Det blir nästan isolationistiskt. Det känns som alla är i luven på varandra.

Exporterar ni till hela världen?

– Ja. Sätter du en nål på varje land där vi finns så har du nålar nästan överallt i världen. Även på platser där det knappt bor folk, för där har man ingen elinfrastruktur så där behöver de generera den kraft de behöver.

Var har ni er största marknad?

– Det varierar över tid men idag är Thailand tillbaka som en av våra största marknader. Kina är halvskakigt just nu, gaspriset har gått upp där så de investerar inte. De är tillbaks till mycket kärnkraft och även kolkraft. Man bygger mycket vindkraft i Kina och det är ett gott tecken för oss. För då kommer de behöva ren balanskraft. Latinamerika har länge varit en aktiv marknad för oss och Nordamerika har faktiskt vaknat upp lite senaste åren. En marknad som skulle behöva el är Afrika. Om jag minns rätt så är det en kvarts miljard människor i Afrika som inte har tillgång till el. Det är inget bra för demokrati, jämställdhet, hälsa och säkerhet. Ska man använda bistånd till något vettigt och permanent så är det till att skapa el.

Känner du av klimatångest?

– Jo, det gör jag nog, men inte så jag mår dåligt av det. Jag tror det finns sätt att fixa det här. Det kommer att kosta massor med pengar, och det vet jag inte om politiker orkar dra i land. Vi ser redan många politiker som vänder bort huvudet från klimatfrågorna, de inser att om de ska bejaka de klimatproblem vi ser idag så krävs det enorma förändringar i samhället som skulle kosta massor av pengar och massor av jobb. Trump är ett sådant exempel. Han inser att han måste lägga ner massor av kolgruvor om han ska få USA att gå i rätt riktning, men det är inte så lätt politiskt för då får han kanske inte rösterna han är beroende av i nästa val.

Och Sverige, hur tycker du våra politiker agerar?

– Jag tycker vi pratar väldigt mycket om klimat i Sverige och när vi gör det har vi en tendens att begränsa oss till det vi gör innanför Sveriges gränser. Och det vet alla att klimat stannar inte vid gränsen.

Exempel?

– Satsningar på elcyklar till exempel. Det är säkert intressant, men det vore bättre om vi använde de pengarna till att hjälpa andra länder att ställa om sin energiproduktion från kol till något annat. Det ger en otroligt mycket större klimateffekt, men inte samma in-your-face-upplevelse (i-ditt-ansikte) som när du ser alla stockholmare cykla omkring på elcyklar, för det ser jättefriskt ut.

– Jag säger inte att vi bara ska jobba utanför gränserna, men när det gäller klimatfrågorna speciellt så måste det finnas en insikt i att det är planeten som kommer i första hand.

Vem har störst ansvar i detta? Politiker eller företagsledare som du?

– Som företagsledare är det min uppgift att ta fram teknik som går att använda och som är så billig som möjligt. Men för att göra de här stora omställningarna i energisystemen, inklusive transportsektorn, så krävs politiska beslut.

– Titta bara på Europa. För 10–15 år sen var det jättedyrt att släppa ut CO2, det fanns utsläppsrättigheter som var väldigt dyra. Då byggdes det ut mycket mer fossilsnåla energislag. På senare år har man till och med startat upp gamla kolkraftverk igen i Tyskland, för det kostar inget att släppa ut CO2. Då blir det svårt. Om det är jättedyrt att göra rätt så blir det inte gjort. Då är det bara några få entusiaster som gör det.

Vad tycker du om kärnkraft?

– Ska vi bli fossilfria i världen inom en rimlig tid så måste vi nog tillgripa kärnkraft. Jag är ingen vän av kärnkraft. Det är för dyrt och komplicerat och dessutom finns alltid risken.

Om vi kommer hit om tio år, vad tror du är annorlunda då?

– Jag tror faktiskt inte det är så annorlunda. Vi har jobbat med bränslesnåla turbiner så länge så det finns inbyggt i oss. Jag är optimistisk. Om 10–20 år tror jag väldigt många av våra gasturbiner drivs med helt klimatneutrala bränslen.

– Vi har en installation i Ryaverket i Göteborg. De har krav på sig att ställa om till fossilfritt senast 2030. Det ska vi hjälpa dem med. Vi sålde gasturbiner till dem för 10–12 år sen och de går enkelt att konvertera till fossilfria bränslen. Just det är en jättemöjlighet för oss. Vi har sålt tusen gasturbiner runt om i hela världen, jag är övertygad om att omställningen blir en stor affär framöver för oss.